Länsstyrelsen i Jämtland brister allvarligt i såväl handläggning, som dokumentation av ärenden som rör jakträtten i renbeteslandet Blåsökilen. Nu har JK fått nog. Samtidigt som man tvingar myndigheten att betala skadestånd till en sameby, riktar man åter en gång kritik mot Länsstyrelsen i Jämtland. Som uppmanas att lämna över ansvaret för handläggningen av renbetesjakten till två andra länsstyrelser, för att de gör ett bättre jobb. Foto: Istock

Länsstyrelsen i Jämtland får JK-kritik

28 000 kronor i skadestånd. Det blir resultatet av Voernese samebys 1,5-miljonerskrav på länsstyrelsen i Jämtland. Länsstyrelsen har delat med sig av den svenska samebyns älgtilldelning, till en norsk sameby – utan att dokumentera, eller ens bry sig om att informera Voerense sameby. Det har fått Justitiekanslern att ilskna till.

"}}

Konflikten gäller renbeteslandet Blåsökilen, beläget på gränsen mellan Sverige och Norge. Där har norska samebyn Östre Namdal exklusiv rätt att ha sina renar under några sommarveckor varje år. Det är sedan gammalt.

Svenska samer har jakträtt

Medan de norska renskötarna nyttjar det svenska renbetet har de samma rätt att jaga och fiska som svenska samer – men bara för husbehov.

Blåsökilen är kronomark på vilken Voernese Sameby är en av jakträttsinnehavarna. Precis som övriga med jakträtt i området ska samebyn informeras om länsstyrelsen har för avsikt att låta någon extern part delta i älgjakten.

Sedan slutet av 1990-talet har dock länsstyrelsen i Jämtland inför älgjakten regelmässigt tilldelat norska Östre Namdal sameby ett antal älgar som egentligen skulle ha tillfallit Voernese sameby.

Gav bort älgar i hemlighet

Någon information om detta har den svenska samebyn aldrig fått. Samebyns medlemmar har därmed helt gått miste om rätten att yttra sig om tilldelningen.

När detta blev känt anmäldes förhållandena till Justitiekanslern – JK – som 2019 satte igång en utredning.

Kritiserade brister består

I samband med denna upptäcktes att Länsstyrelsen Jämtlands dokumentation av älgtilldelningen i Blåsökilen var minst sagt bristfällig. Detta trots att JK även kunde notera att samma länsstyrelse fått kritik för liknande brister i diarieföring och dokumentation redan 2014, samt att JK även vid en tillsyn som gjordes 2015 påpekat att det fanns brister i diarieföringen.

JK konstaterar vidare att det är stor skillnad på hur länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten handlägger ärenden rörande jakträtt i renbetesland, och på hur länsstyrelsen i Jämtland hanterar dylika frågor.

Vill flytta handläggningen

JK tycker skillnaden är helt omotiverad och riktar därför än en gång kritik mot Länsstyrelsen Jämtland. Den här gången går JK så långt som till att föreslå att länsstyrelsen i Jämtland ska lämna över handläggningen av sina renbetesärenden till kollegerna i Norr- och Västerbotten.

Att Voernese sameby inte fått möjlighet att yttra sig i älgtilldelningsfrågan strider bland annat mot Europakonventionen. JK anser därför att Voernese sameby har rätt till skadestånd för så kallad ideell skada.

JK konstaterar också att den svenska samebyn gått miste om intäkter i storleksordningen 1 000 kronor per år i samband med att länsstyrelsen upplåtit en del av deras jakträtt till Östre Namdal.

Kraftigt bantat skadestånd

Något 1,5-miljonersskadestånd kan det dock inte bli tal om, anser JK. Dels för att den ideella skadan Voernese sameby lidit anses vara långt ifrån så stor som samebyn själv hävdar. Dels för att ersättning endast kan utgå för förhållanden som rått sedan 2010. Övertramp äldre än så är, enligt JK, preskriberade.

JK går därmed med på att möta Voernese samebys skadeståndskrav på 1 539 780 kronor, med ett skadestånd på 28 000 kronor.

8 000 kronor avser förlorade intäkter. Resten, 20 000 kronor, utgör ersättning för den ideella skada Voernese sameby anses ha lidit.