Kvarlämnade räntor efter vildsvin kan sprida trikiner. Både SVA, Jägareförbundet och trikinlabbet JP Hästveda rekommenderar att räntorna tas om hand och grävs ned.
Förra veckan sköts en vildsvinssugga i Djäknemåla utanför Karlskrona. Hon visade sig vara kraftigt infekterad av trikiner.
– Det var 200 trikiner per gram kött i henne. Det är väldigt mycket, konstaterar Jenny Nilsson, som äger och driver trikinlaboratoriet JP Hästveda i Skåne tillsammans med sambon Peter Silvåker.
Trikiner är en märklig livsform av djur som ser ut som små maskar. De tar sig in i levande varelser genom att finnas i kött som blir ätet.
– Väl nere i tarmsystemet förökar de sig och tar sig ut genom bukväggarna i värddjuren. Sedan tar de sig in i musklerna, där de blir inkapslade. Om det går så långt för en människa, innebär det livslång smärta med bland annat ljuskänslighet, missfärgade naglar och influensasymtom. Ibland blir tillståndet livshotande, säger Jenny Nilsson.
”Sjukdomsbilden varierar från milda, symtomfria fall till svåra, dödligt förlöpande tillstånd. I tarmen kan maskarna ge upphov till övergående diarrébesvär. Larverna framkallar under sina vandringar allergiska symtom och lokala besvär, som kan yttra sig som smärtande vätskeansamlingar, särskilt kring ögonen, blödningar i ögats bindehinna och under naglarna, långvarig och oregelbunden feber samt påverkat allmäntillstånd. Komplikationer från hjärta och nervsystem kan förekomma. Behandling finns mot de tidiga mask- och larvstadierna”, skriver Folkhälsomyndigheten på sin webbsida.
”…och trikinerna sprids”
På JP Hästveda analyseras mellan 80.000 och 90.000 trikinprover årligen. Personalen tillverkar en konstgjord mage bestående av saltsyra och pepsin och värmer upp köttet i proverna till en temperatur mellan 45 och 47 grader. När det löses upp och filtreras syns eventuella trikiner i mikroskop.
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer ska kött upphettas till minst 68 grader för att trikinerna ska dö.
– Exempelvis grillat kött, som är det minsta rött inne vid benet, har inte blivit tillräckligt varmt. Trikintest är en billig försäkring, säger Jenny Nilsson.
Hon rekommenderar jägarkåren att inte lämna räntorna efter björnar och vildsvin kvar i skogarna.
– Trikinerna finns inte i organen, men det räcker med att en liten bit av mellangärdet blir kvar när djuret tas ur. Sedan kommer andra vilda djur och äter av resterna och trikinerna sprids, säger Jenny Nilsson.
Får medhåll
Anna Lundén, laboratorieveterinär vid SVA, håller med.
– Just i mellangärdet är koncentrationerna av trikiner som högst, om vildsvinet är infekterat, säger Anna Lundén.
Daniel Ligné, riksjaktsvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, är inne på samma linje.
– Det är helt rätt, mellangärdet blir kvar i djurpkroppen vid urtagningen. Nu brukar väl laboratorierna, som upptäcker trikiner, ringa jägare och uppmana dem att gräva ned räntorna. Men då kan skadan redan vara skedd, säger Daniel Ligné.
Från Jägareförbundets sida rekommenderas att hela kropparna efter fällda vildsvin tas med till slakteri.
– Men det har handlat om kötthygien, eftersom vildsvin bär med sig jordbakterier. Vi rekommenderar också jägare att inte lämna räntor kvar som kan innehålla blyrester som örnar får i sig, säger Daniel Ligné.
Inom EU måste kött från hästar och andra hovdjur också trikintestas.
– Det hänger samman med fall för flera årtionden sedan, då hästar konstaterades infekterade. Det berodde på att de utfodrats med slaktavfall, säger Anna Lunden.
Staten subventionerar idag trikinprover som jägare skickar in på kött som de ska konsumera för egen del.
