Naturvårdsverket förslår sedan tidigare att hundanvändning endast får pågå framtill 31 januari, alltså avslutas en månad tidigare än nu. I det nya förslaget gör också Naturvårdsverket en ny indelning mellan ställande och förföljande hundar. Bland de ställande hundarna återfinns de som ställer älgen, bland de förföljande återfinns de som förföljer älgar som går undan. Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket har delvis varit med och jobbat fram förslaget och han menar att det nya förslaget ska minska risken för att älgar utsätts för onödigt lidande och att exempelvis annat klövvilt jagas. I en mejlkonversation med Jaktjournalen formulerar han sig så här:

Inget att oroa sig för

Ställande älghundar får släppas mellan 21 augusti och 31 januari i hela landet enligt förslaget. Förföljande älghundar får däremot endast släppas mellan 1 oktober och 31 januari där inte septemberjakt på älg äger rum. Älghundsägare som läst Naturvårdsverkets nya förslag har hört av sig till Jaktjournalen och uttryckt oro inför framtiden om förslaget blir verklighet. Anledningen är att de äger spetsar med rejäl jaktlust och envishet. I spetshundraserna som används på älg är det idag vanligt med långa förföljanden. I jaktprovsammanghang bedöms förföljandet som en egenskap där längre förföljanden värderas högre än ett kortare. Mikael Wallén som sitter i Svenska Älghundklubbens styrelse menar att älghundägare nog kan vara lugna även om de har en hund med ett långa förföljanden. – Jag var med i jakttidsberedningen och var anställd på Naturvårdsverket inledningsvis i detta arbete. Som jag tolkar det är alla de raser som faller in under Svenska Älghundklubben ställande älghundar. Det som Naturvårdsverket definierar som förföljande älghundar är drivande jakthundar som eventuellt också driver annat klövvilt. Mikael Wallén menar att definitionerna baseras på det arbetssätt älghunden förväntas ha.