– Första steget är att försöka hitta alla kadaver efter vildsvin som dött. Vi har beslutat om ett stort område med restriktioner, men vi tror inte att smittan finns i hela området. Därför vill vi kunna definiera vad som är kärnområdet. Dessutom vill vi hitta vildsvinskadavren som bär på smittan och få bort dem ur terrängen, säger Karl Ståhl, SVA:s ansvarige i bekämpningen av smittan.

Det var i onsdags som Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, kunde konstatera den fruktade afrikanska svinpesten hos ett vildsvin som dött i Fagersta. På torsdagen beslutade Jordbruksverket att ett närmare 100.000 hektar stort område spärras av helt. Det blir totalt förbud mot att bedriva några som helst aktiviteter i skogen i området.

Stängsel

– Det viktigast nu är att vildsvin från pestens epicentrum absolut inte lämnar området och stöter ihop med andra vildsvin i andra områden, säger Karl Ståhl på SVA när Jaktjournalen når honom tidigt på fredagsmorgonen.

– Det kan bli fråga om att sätta upp stängsel, säger Karl Ståhl.

Hans bedömning är att många av vildsvinen i populationen i Fagersta kommer att dö. De som eventuellt överlever måste skjutas. Det blir en jakt som ska utföras av jägare, både vanliga jägare och experter, yrkesjägare, som framförallt Svenska Jägareförbundet tillhandahåller.

– Jägareförbundet har experter som bekämpar invasiva arter, konstaterar Karl Ståhl.

Jakten på vildsvin kommer också att intensifieras utanför det område som Karl Ståhl och hans kollegor på SVA och Jordbruksverket bedömer är kärnområdet för smittan.

Buffertzon

– Tanken är att att skapa en buffertzon som är i stort sett tom på vildsvin. Meningen är att ett vildsvin från det smittade området som kommer ut därifrån, inte ska träffa på andra, friska vildsvin och kunna smitta dem, säger Karl Stål.

Hur stor buffertzon handlar det om, är det en mil i en radie runt Fagersta?
– Ja, kanske det, eller kanske något mindre. Men jag kan inte säga säkert, jag har inte hunnit titta på det. Men det handlar i alla fall om flera kilometer, svarar Karl Ståhl.

Är det tänkt att jägarna ska leta efter kadaver och utföra jakten ska få betalt?
– Det kommer att finnas ett ersättningssystem från Jordbruksverket. Jag vet inte hur det läggs upp, det är Jordbruksverkets boll, svarar Karl Ståhl.

De jägare som utses att leta kadaver och utföra jakten i smittans epicentrum och i buffertzonen kommer att utbildas i hur de ska undvika att dra med sig smittan ut från området.

– Det är en väldigt basal utbildning. Det handlar om att det måste ha förståelse för vad som behövs för att undvika att sprida smittan, exempelvis hur viktigt det är att rengöra sina stövlar, var smittan finns, vad man ska utvika, hur man ska tänka. Det är korta och enkla saker, som jag tror att många jägare redan kan, säger Karl Ståhl.

Inga löshundar

De jägare som ska jaga vildsvinen i smittområdet och buffertzonen berövas ett av sina mest effektiva vapen – de kommer inte att få använda löshund.

– Nej, de får absolut inte använda löshundar. Vi vill verkligen inte att hundar ska driva ut vildsvinen från området, säger Karl Ståhl.

Är uppdraget möjligt utan löshundar?
– Man har gjort olika i olika länder. Fällor har använts i en del länder och det har varit användbart. I Tjeckien lät man fällt med majs stå kvar oskördade. Men det handlar främst om att ha duktiga jägare, svarar Karl Ståhl.

Det kan bli fråga om att lägga ut mat åt vildsvinen i det smittade området, men det får inte handla om utfodring, utan ska snarare betecknas som åtling.

– Det är bra om det finns mat åt vildsvinen, så att de inte lämnar området. Men det går inte att lägga upp stora mängder mat som riskerar att locka till sig vildsvin från andra områden, säger Karl Ståhl.

EXTRA: Nästan 100 000 hektar spärras av på grund av afrikansk svinpest

AFRIKANSK SVINPEST Detta har hänt