Jaktnyheter

Jaktmotståndare nekas uppgifter om jaktledare

Polisen sa nej, förvaltningsrätten ja och nu blir mannens möjlighet att inneha skjutvapen upp till kammarrätten att avgöra. Foto: Carl Johan Eriksson/Jaktjournalen

En man i södra Sverige som upprepade gånger överklagat beslut om både skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur, nekades få ut personuppgifter om vilka som varit jaktledare vid björnjakterna i Norrbotten. Nu har han bett kammarrätten avgöra frågan.

"}}

Mannen som överklagar är i 45-årsåldern och boende i södra Sverige. Under fjolåret (2021) har han flera gånger överklagat olika länsstyrelsers beslut om skyddsjakt på varg. Han överklagade också länsstyrelsen i Värmlands beslut om licensjakt på björn, men hans överklagan kom in för sent. Dock hävdar mannen att myndigheten slarvat bort hans handlingar.

Ingen gång har han fått gehör och det har inte heller i någon form framkommit att han skulle vara berörd av de olika skyddsjakt-besluten på något sätt som ger honom klagorätt.

Han senaste överklagan är ställd till Kammarrätten i Sundsvall och gäller Länsstyrelsen i Norrbottens beslut att neka honom ta del av handlingar om vilka personer som varit jaktledare vid jakten på de åtta björnar som dittills fällts i 2021 års licensjakt på björn.

Länsstyrelsen hänvisade till sekretess och lämnade inte ut uppgifterna.

I sitt överklagande till kammarrätten förklarar mannen att han behöver få ta del av uppgifterna eftersom han polisanmält samtliga jaktledare och vill driva en civilprocess mot jägarna.

I kammarrätten nagelfar man paragrafer, offentlighetsprincipen och EU:s dataskyddförordning. Bland annat gäller sekretess för uppgift som hänför sig till vapenregister enligt vapenlagen. Sekretess gäller också uppgifter om vem som betalat viltvårdsavgift eller avlagt prov i jägarexamen, eftersom det kan ge information om var det kan finnas vapen.

Men det finns också undantag och så kallat berättigande intresse i EU:s dataskyddsförordning. Att driva en process i domstol kan i sig utgöra ett berättigande intresse, men mannen har inte angett några egentliga skäl till varför han ska driva en process mot jaktledarna, eller på vilket sätt det skulle finnas grund för en sådan process, skriver kammarrätten. Det finns inte heller något stöd för hans syfte, som tillexempel en begäran från polisen.

” Vid beaktande av att uppgifter om vilka som är jaktledare kan leda till negativa konsekvenser för de personerna om uppgifterna blir kända och vad som framkommit om NN (mannens namn) intressen väger de registrerades intressen tyngre.”