Vargarnas predation gör att älgstammen sjunker. Men det är inget skäl för skyddsjakt, enligt länsstyrelsens personal i Örebro län. Foto: Gettyimages, montage

Havererad älgjakt gills inte som skäl för vargjakt

Förstörd älgjakt är inget skäl för skyddsjakt på varg. Det meddelar länsstyrelsens personal i Örebro och avslår den skyddsjaktsansökan som Stadra-Nora älgskötselområde skickat in.

"}}

– Vi vill ta bort reviret, annars blir det ingen älgjakt. Reviret är så litet att älgstammen sjunker utan att vi jagar, säger Pierre Andersson, ordförande i Stadra-Nora älgskötselområde.

Örebro län har tio länsegna revir och fyra revir som delas med andra län. I nio av reviren har det i år fötts valpar.

Ett revir är nybildade Grecken, som inte är större än cirka 30.000 hektar.

– Det berör hela vårt älgskötselområde, där det finns cirka 40 jaktlag. Det är för tätt med vargar i Mellansverige. Reviren måste bli större eller också spridas över hela landet, säger Pierre Andersson.

Målet fyllt med råge

Myndigheternas mål för vargstammen är 3,5 revir med valpar i Örebro län. Trots att målet är fyllt med råge blir det ingen skyddsjakt.

Länsstyrelsens personal hänvisar till riktlinjer utformade av Naturvårdsverkets personal:

”Predation av vilt bör inte anses vara skada på egendom. Med undantag för vilt i vilthägn och vilt som har satts ut med stöd av bestämmelser i jaktlagstiftningen, till exempel fasan, rapphöna och gräsand, bör påverkan på viltstammar inte omfattas av skälet.”

I Nora-Stadra älgskötselområde har jägarna räknat ut att den spolierade älgjakten i det nybildade vargreviret Grecken orsakat markägare förluster på cirka 780.000 kronor. Beräkningen bygger på att vargarna kostar varje markägare 30 kronor per hektar.

På tio år har älgarna kostat älgskötselområdet drygt sex miljoner kronor.

Löshundar

En annan konsekvens är att allt färre jägare vill använda löshund och det drabbar både jakten och eftersök på trafikskadat vilt.

Länsstyrelsens personal i Örebro län svarar:

”Om skälet ”risk för allvarlig skada” ska vara uppfyllt måste enligt Länsstyrelsen därmed sannolikheten för att en allvarlig skada i fråga om angrepp på jakthundar vara större i det aktuella reviret än inom andra revir/…/Jakt eller andra aktiviteter med lös hund inom ett vargrevir kommer alltid att innebära en viss risk för att ett angrepp kan ske.”

Länsstyrelsens personal hänvisar till att vargstammen ska glesas ut med licensjakt.

”Tar ifrån oss en livsstil”

”I en samlad bedömning anser Länsstyrelsen att det med grund i nuvarande riktlinjer och lagstiftning inte finns skäl att besluta om skyddsjakt i dagsläget. Ansökan ska därför avslås”, står det i länsstyrelsens beslut.

– Vargarna äter mer än tillväxten, så älgstammen sjunker utan att vi jagar. De tar i från oss en livsstil med jakten. Man köper kanske lite tid med en väst – men det hjälper inte. Olustkänslan försvinner inte för att man sätter på hunden en väst. De riktlinjer som länsstyrelsen hänvisar till är 15-20 år gamla, säger älgskötselområdets ordförande, Pierre Andersson.