Den europeiska bisonoxen, som visenten kallas, har inte funnits i Sverige på uppemot 10.000 år. Men nu pågår arbetet med att sätta ut frilevande visenter i Västmanland.

Det handlar om ett djur som kan nå levandevikter på över 800 kilo.

Jaktjournalen har rapporterat om planerna, som möts av både skepsis och stark kritik från två tunga brukarorganisationer, LRF och Jägareförbundet. Skogssällskapet ska upplåta 1100 hektar mark vid Svanå i Västerås kommun i Västmanland.

Nu skriver Natursidan att SLU-forskaren Carl-Gustaf Thulin vill att jakt på visenterna ska bli aktuellt i ett tidigt skede. Detta för att få lokalbefolkningen välvilligt inställd.

Jakt, om EU tillåter

– En aspekt som kan vara viktigt för acceptansen är jakt – att få ta del av viltet. Det blir kött i frysen och upplevelser i skogen. Ska man göra en återintroduktion av visent tycker jag att jakt ska vara med i ett tidigt stadie för att visa att visenter även kommer komma lokalbefolkningen till godo, säger Carl-Gustaf Thulin till Natursidan.

Men Thulin framhåller att just jakt kan komma att stoppas av EU:s art- och habitatdirektiv. Visenten är rödlistad och det innebär i grunden att den inte får jagas.

– Vi tycker att det här är en dålig idé. Innan vi kan förvalta de viltarter vi har och få ned skador på jordbruk och skog, ska vi inte ens fundera på att införa nya viltarter, sa Anders Wetterin, jakt- och viltansvarig centralt på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, i Jaktjournalens artikel i november.

Ett annat LRF-argument emot planerna är att det finns många inhemska, hotade nötraser som mycket väl kan släppas ut på skogsbeten – om det är positiva effekter för den biologiska mångfalden forskarna och företrädarna för Skogssällskapet är ute efter.

– Det är inga gosedjur. Att ha dessa fritt i terrängen, med vår allemansrätt där människor bland annat plockar bär och svamp, det är ingen bra idé. Om de blir på dåligt humör är det inte jätteroligt att vara i närheten – det kan vi vara på det klara med, har Anders Wetterin sagt i Jaktjournalen.

Skador och dialog

SLU-forskaren försöker lugna: Han har kommit fram till att varje visent påverkar skogen ungefär som en halv älg.

– Påverkan på jordbruket är en väldigt viktig aspekt att beakta. Vi behöver ha en öppen och konstruktiv dialog om detta, säger Carl-Gustaf Thulin till Natursidan.

Han talar om de biologiska fördelar visenterna förväntas skapa genom att de betar och trampar skogarna. Dessutom tar ju Sverige ett ansvar för en hotad art om visenter släpps ut.

Och någon far för människor som rör sig i skogen är det inte, enligt Thulin. Han hänvisar till en studie som uppges visa 2 utfall mot människor på 465 försök som gjordes med människor som närmade sig dem.

Vitlolyckor är inte heller något problem, enligt Thulin. Han hänvisar till en studie som ska visa att skedde 0,53 viltolyckor per 100 visenter.

Behövs mer mark

Egentligen är 1.100 hektar mark för litet område för visenterna. Men då passar det bra att de också kan gå in i det gamla brandområdet och naturreservatet Hälleskogsbrännan, som ligger granne med Svanå, tycker Thulin.

Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent, Daniel Ligné, följer projektet med spänning.

– Beviljar man den här utsättningen kan jag tänka mig ett antal andra arter som är väl så intressanta att sätta ut. Till exempel vitsvanshjorten är väldigt lämpad för vår terräng. Det ska bli kul att se tillståndsprocessen i så fall, sa Ligné till Jaktjournalen i november.

SLU-forskaren Carl-Gustaf Thulin är hoppfull.

– Jag tycker personligen att det här är en bra idé. Det finns utmaningar, men jag är övertygad om att folk skulle vänja sig och känna stolthet över att ha visenter i närheten. Det skulle gå att bygga upp en regional näring med ekoturism, övernattningar och att sätta området på kartan. Visenter skulle kunna göra väldigt mycket för området, säger Carl-Gustaf Thulin till Natursidan.

Kanske fem år

Car-Gustaf Thulin poängterar för Jaktjournalen att han och de andra forskarna bara bidrar med sin kunskap. Det måste andra aktörer som släpper ut visenterna.

– Om någon sätter igång processen skulle det kanske ta fem år innan vi har vilda visenter. Det är en professionell gissning, säger Thulin.

Vill du möta en sådan i skogen? Planer på utsättning får kritik