Att det finns pengar att tjäna på våra fyrbenta jaktkamrater är ingen hemlighet.

Jaktjournalens artikel om Christoffer Erikssons veterinärfaktura är inte unik. Försäkringsbolagen drar in stora summor på att vi hundägare ser till att ha försäkring och dessutom söker vård i allt större utsträckning.

Marginal på 1,6 miljarder

Enligt statistik från branschorganisationen

Svensk Försäkring betalade husdjursägare 3,65 miljarder i premiekostnader 2016. 2017 trädde ett gemensamt europeiskt regelverk i kraft och numera är inte husdjursförsäkringar en egen post i redovisningen. Dessa försäkringar faller inom kategorin övrig egendom, men husdjursförsäkringar utgör över 95 procent av kategorin enligt Finansinspektionen, så färskare siffror är relativt precisa ända. Perioden april 2018 till och med mars 2019 var försäkringsbolagens premieintäkter 4,34 miljarder kronor netto. Svensk Försäkring sammanställer också bolagens utbetalda skadeersättningar inom ramen för redovisningen. 2016 betalades 2,25 miljarder kronor ut till till skaderegleringar. Mellan april 2018 och mars 2019 har 2,7 miljarder kronor betalats ut. (Summorna är baseras på kategorin ”övrig egendom” och är uppskattningsvis någon eller några få procentenheter lägre).

Komplext pussel

Patrik Olsson är affärsområdeschef på försäkringsbolaget Agria och ansvarar för husdjursförsäkringar. Han medger att veterinärkostnaderna ökat, men säger också att djurägare i större utsträckning i dag söker vård och försäkrar sina sällskapsdjur. – Det skedde en kraftig ökning av veterinärkostnaderna 2013 men sedan dess har de stabiliserats. Nu är den årliga ökningen liten. Det är ett stort komplext pussel. Djurägare i dag söker vård i högre omfattning än tidigare och veterinärvården har blivit mycket mer avancerad.

Hellre ett prov för mycket

Enligt Patrik Olsson låg Agrias ersättningstak på 60 000 kronor för sex-sju år sedan. I dag är taket 120 000 kronor. – På sätt och vis är utvecklingen konsumentdriven. Man vill rädda sitt husdjur till varje pris och vill då ha en försäkring som täcker detta. Samtidigt säger Patrik Olsson att kliniker i dag kan bli bättre på att vara transparenta och förstå sina kunders behov. – Jag tror att många nyutbildade veterinärer i dag hellre tar ett prov för mycket än ett för litet. Anmälningsgraden har ökat och man vill som veterinär inte bli föremål för en utredning. Det är också stor skillnad på den nyblivna förstagångshundägaren och den erfarna jakthundsägaren som kanske är van vid eftervård i hemmet. I dessa fall bör veterinärklinker vara mer lyhörda mot kunderna. För Agrias del handlar det om att du som konsument ska betala rätt pris för vården. – Vi jobbar hårt med att hjälpa våra kunder att bli bättre att köpa veterinärvård.

Vill ha pristransparens

En annan stor aktör på hundförsäkringsfronten är Folksam. Redan 2016 gick de i ett

pressmeddelande ut med ett klargörande för hur de agerar när det kommer till veterinärvårdskostnader. – Från Folksams sida vill vi skapa en större pristransparens så att våra kunder kan göra aktiva val utifrån sin egen situation och plånbok. En del i detta är att ta fram en riktprislista för ett antal diagnoser. Då vet djurägaren vad en behandling kostar, vilket de i dag ofta inte gör, sa Carina Aho Laitinen, chef Privat affär Djur.

Facebookgrupp protesterar

De skenande veterinärpriserna har naturligtvis uppmärksammats av djurägare. På Facebook finns sedan ett par år gruppen

Korståg för lägre veterinärkostnader. Gruppen har i dag närmare 20 000 medlemmar. Gruppens syfte är enkelt – att skapa och väcka opinion för lägre veterinärkostnader. Bloggaren och journalisten Ulrika Fåhraeus har i flera inlägg på sin blogg också analyserat och skrivit om problematiken med den moderna veterinärklinikstrukturen. I kölvattnet av artikeln om Christoffer Eriksson har också kommentarsfälten på Facebook fyllts av andra liknande historier.

Per Jonson per.jonson@jaktjournalen.se 073-820 33 15