"}}

– Man kan inte se det här som något annat än ett rent katastrofärende. Efteråt har jag varit förvånad att det skrivits så lite om saken, säger Stefan Forsmark, näringshandläggare på Sametinget och med ansvar för frågor som rör skog och rovdjur.

Nio samebyar

Det var i december 2019 som det plötsligt visade sig att det fanns tre vargar med östligt ursprung i Norrbotten. Naturvårdsverket tog beslut om att de skulle flyttas söderut.

– Naturvårdsverket lovade samebyarna att stå för alla extra kostnader. I slutändan blev det inte så. Det betalades ut 8,5 miljoner kronor, men räkningarna från samebyarna var på nästan 16 miljoner kronor, säger Stefan Forsmark.

Det som krävdes var stängsling, foder till renarna, extra övervakning och helikopter. Det var kostnader som drabbade nio samebyar.

– Till slut blev det bara foder och helikopter som ersattes, konstaterar Stefan Forsmark.

Upprepade misstaget

Alltihop med flytten blev ett fiasko. En varg, som inte vistats tillräckligt länge i Sverige för att uppfylla karantänskraven, skydd mot exempelvis rabies, sköts i skyddsjakt. De två andra vargarna försvann.

– Det pågick i fem månader och är det värsta ärende vi haft på Sametinget. Bland annat ville Naturvårdsverket att vi skulle ta fram riktlinjer på vilka samebyar som var drabbade. Men vi har ingen markpersonal för sådan spårning och inventering. Det blev också interna konflikter eftersom det fanns drabbade renägare som satt med i rennäringsnämnden, berättar Stefan Forsmark.

Han är förundrad över att Naturvårdsverket drev frågan så långt, trots att det fanns avskräckande exempel på vargflyttar som misslyckats.

– Junselevargen kostade stora summor, men det hade man glömt och upprepade samma misstag igen. Naturvårdsverkets tjänstemän förstod inte hur stora problem det blir när man ska inhägna och utfodra renar, säger Stefan Forsmark.

Jaktjournalen söker företrädare för Naturvårdsverket för en kommentar.