”Du ska våldtas och dödas!” – Jägartjejer vittnar om grova kränkningar

Att tonen på sociala medier vrids upp i princip dag för dag har nog ingen missat. Samtidigt är det på sociala medier vi jägare i dag nätverkar och umgås. Jakthatet sprids och kvinnor som jagar vittnar om en vardag fylld av kränkningar och hot. Sara Andersson och Jenny Kvarnström är två som drabbats men vägra vika sig.

Tjejer som jagar vittnar om en vardag fylld av hat och hot. Foto: Privat

– Ger jag upp och slutar dela bilder av min vardag vinner ju de och det vill jag inte, säger Sara Andersson.

Hon har sedan 2013, när hon gick på viltvårdsgymnasiet Ökna i Sörmland, dokumenterat sitt jaktintresse och delat med sig av bilderna på Instagram.

I dag har Sara 22 000 följare och är en av Sveriges största kvinnliga jaktprofiler på Instagram. Men framgången har också en nattsvart baksida. Sara har den senaste månaden på grund av det hat och de kränkningar hon utsatts för inte orkat lägga ut några bilder alls.

Kan inte skaka av sig allt

Hoten och hatet sätter djupa spår och påverkar självkänslan negativt, berättar Sara som mått mycket dåligt den senaste tiden.

– Man försöker ju att inte ta åt sig men det kommer hur mycket mejl och meddelanden som helst under vissa perioder, så det är svårt att värja sig.

Trots att Sara förstår att tonläget generellt sett är högt på sociala medier är det svårt för henne att kategoriskt skaka av allt det hon läser.

– När de skriver att de vet vart man bor och ber en ha ögon i nacken för att de ska komma och ta en, blir man rädd på riktigt, säger hon.

Känner din familj och dina vänner till hoten?

– Ja, jag har berättat för både familj och vänner och jag vet också att andra tjejer jag känner som jagar, precis som jag mottar hot och kränkningar.

De allra flesta hoten kommer från manliga jaktmotståndare men även kvinnor kommenterar.

– Jag vet inte varför vi tjejer utsätts mer än killar som har liknande sidor.

En sak vet hon dock och det är att bägaren förr eller senare rinner över. Timeouten från Instagram fick henne att reflektera över situationen, men hur hon vred och vände på det kom hon ändå fram till att det var värt att fortsätta.

– Jag gillar ju att dela med mig av min vardag och har också ett starkt stöd av mina följare som står upp och ger mig kraft.

Lyckad lodjursjakt gav besk eftersmak

Jägaren Jenny Kvarnström har också fått känna på internethatet på nära håll. I början av mars deltog hon på licensjakten på lodjur och lyckades då fälla två lodjur vid samma jakttillfälle.

Nyheten spreds via jaktpress, men framför allt på sociala medier. Från att tidigare varit relativt förskonad från jakthat och hot fick Jenny nu se baksidan av jaktlig framgång.

– När jag vaknade dagen efter jakten och slog på telefonen var inkorgen fylld med hot och hat. Folk ville stoppa upp mig, begrava mig, döda mig. Jag kallades mördare. Jag hade inte kunnat föreställa mig detta. Först blev jag rädd, men efter ett tag gick rädslan över i ilska.

Jenny Kvarnström poängterar att hon inte känner sig som ett offer. Men samtidigt tycker hon att problemet med hot och hat på internet är något som måste tas på allvar.

Hon har ingen förhoppning om att de personer som riktat hot mot henne kommer straffas för sina handlingar, men tror att en förändring kommer.

– Hårdare lagstiftning kan vara lösningen. I dag kan ju polisen inte göra någonting.

Precis som för Sara Andersson fick Jenny ett stort stöd av andra jägare under den tid hatmejlen strömmade in.

– Jag är glad att så många stöttade mig.

Jenny Kvarnström har funderat mycket över det som hänt men tycker att det är fel att behöva mörka eller skämmas för att man jagar.

– Det är komplicerat. Hatarna livnär sig på det vi publicerar.

Strukturellt problem

Tangentbordshatet på nätet är omfattande i dag. I de allra flest fall stannar det där. Men det finns vittnesmål från många offentliga kvinnor om när hoten flyttat från sociala medier till direkta påhopp från främlingar på gatan, handskrivna brev med dödshot, eller telefonsamtal.

Att den här hatstrukturen skulle komma att drabba även kvinnor som jagar var bara tidsfråga.

Melania Capitan, 27 år från Spanien var en aktiv jägare och bloggare.  2017 tog hon sitt liv. Internationell media rapporterade att anledningen till självmordet var den hatstorm från jaktmotståndare som drabbat henne. Till och med efter hennes död skrev jaktmotståndare på hennes facebookprofilsida att hennes självmord var efterlängtat och att hon gjort mänskligheten en tjänst.

Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter på Amnesty Internationell uttalade sig i samband med en internationell undersökning om näthat mot kvinnor 2017.

– Plattformar inom sociala medier är ett oerhört viktigt ställe där individer kan utöva sin yttrandefrihet och göra sina röster hörda. Det gäller inte minst kvinnor och marginaliserade grupper. Nätkränkningar och nättrakasserier är därför ett direkt hot mot den yttrandefriheten, säger Katarina Bergehed.

Kvinnor på ett manligt fält

Någon forskning på hatkulturen mot jägare i Sverige finns inte men Erica Von Essen forskare i miljökommunikation och Lara Tickle doktorand i miljökommunikation på SLU studerar den moderna jaktkulturen. Jägares interaktion på sociala medier är en stor del i detta.

Jakt i sig är för många icke-jägare kontroversiellt. Jakten är dessutom traditionellt sett förknippad med män. Är detta en av orsakerna att kvinnor som jagar blir extra utsatta.

– I ett feministiskt perspektiv skulle man förutse att på grund av det historiska förtrycket av kvinnor så ska kvinnor ha mer empati och inte delta i troféjakt som till exempel jägaren Tess Thompson Talley gjorde, eftersom det också symboliserar förtryck av den naturliga världen och vilda djur, säger Erica Von Essen.

Hennes kollega Lara Tickle berättar att forskning inom jaktsociologi visat att exempelvis dominerande poser över fällt vilt är något som mest kännetecknar manliga jägare.

– Det är den manliga jägaren, som representerar det civiliserade samhället, som triumferar över naturen. Kvinnor har av olika skäl länge setts tillhöra det naturliga. Representation av en kvinna som ställer sig vid sidan av naturen och dominerar naturen blir då motbjudande, säger hon.

För Erica Von Essen och Lara Tickle är jakt på sociala medier ett spännande forskningsfält. De finns många plan av kontroverser. Just nu fördjupar de sig i ett forskningsprojekt om utmaningar inom modern jaktetik.

– Vi är intresserade av de arenor där jaktens rätt och fel skapas och diskuteras och kommer kika mer på detta område, säger Erica Von Essen.

Per Jonson
per.jonson@jaktjournalen.se
073-820 33 15
ANNONS ▼
ANNONS ▼
AKTUELLT

Så blir björnjakten 2019 – alla länen

21 augusti är datumet landets björnjägare väntar på. Den stora snackisen i år är den delade jaktstarten i Västerbotten där elva björnar får fällas från 21 augusti och tio lämnas till älgpremiären den 2 september.

SVA vill ha hjälp att kartlägga nya fågelvirus

SVA vill ha allmänhetens hjälp att hålla koll på om Sverige nås av fågelvirus som även kan smitta andra människor och djur och som inte funnits här tidigare. Allmänheten uppmanas rapportera döda fåglar som påträffas.
ANNONS ▼

Annonser