Dovhjort kan löna sig – trots skador på grödor

Vissa gårdar tjänar mer på kommersiell jakt än de förlorar på att dovhjortar ger sig på odlad gröda. Det hävdar SLU-forskare i en ny rapport.

Dovhjortar som äter grödor behöver inte betyda förlust för lantbrukaren. Foto: Mikael Moilanen

Forskarna från Sveriges lantbruksuniversitet är ekologerna Lorenzo Menichetti, Laura Touzot, Riitta Hyvönen, Thomas Kätterer och Petter Kjellander. De har tillsammans med ekonomen Katarina Elofsson konstaterat att skördeförluster på 25 procent sannolikt inte är ovanliga.

Ändå är stora viltstammar en vinst för vissa gårdar.

”Intäkterna från kommersiell jakt kan nämligen överstiga kostnaden för betesskador, och med stängsel runt åkrarna blir vinsten ännu större. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, då det blir fler betande djur i ett landskap med allt färre tama växtätare såsom kor och får”, skriver forskarna på SLU:s hemsida.

Mätte på gård i sydvästra Sverige

Man skriver att man mätte skadornas storlek med hjälp av 86 uthägnader (där djuren inte kommer åt att beta) i höstvete och havre på en gård i sydvästra Sverige. Skördeförlusten på grund av betet var cirka 20–25 procent.

– Vi såg också att djuren undviker att beta på platser på fälten där de är väl synliga, oavsett avstånd från bebyggelse. En kunskap som möjligen kan användas i arbetet med att förebygga skador, säger Petter Kjellander.

Vinsten med jaktbart vilt gäller framförallt Sveriges mellanbygder som har omväxlande skogs- och jordbruksmark.

Forskarna expemplifierar med dovhjortar som det fälldes mer än 40 000 av i landet under 2018.

Vinst per dovhjort: 135 kronor

”Dovhjorten är oftast inget större problem för skogsbruket, men de betar på åkrarna och kan minska skörden betydligt. Men dovhjorten kan på vissa gårdar också ge intäkter från kommersiell jakt. Stora vilda växtätare är dessutom positiva för den biologiska mångfalden via deras olika aktiviteter och den påverkan som följer av såväl bete, tramp och gödsling”, skriver SLU-forskarna.

I studien betade varje dovhjort vete och havre för 865 kronor på åkrarna. Men samtidigt hade varje hjort ett jaktligt värde på 1 000 kronor. En vinst på 135 kronor, alltså.

– Sammanfattningsvis bekräftar vår studie den ekonomiska bärkraften i en mångbrukande markförvaltning, som ytterst gynnar den biologiska mångfalden, säger forskaren Katarina Elofsson på SLU:s hemsida.

ANNONS ▼
ANNONS ▼
AKTUELLT

Sköt ko och tog ut foster

Jägaren ska ha skjutit på två kor. Den ena dog och den sprättade han upp och tog ut ett foster ur. Den andra kon skadesköts och fick avlivas.

Bröd i björnmage faktor vid utredning om jaktbrott

Med 300 björnbesiktningar under sin tid som naturbevakare har Hans Olov Hansson sett hur maginnehållet på fällda björnar skiftat med åren. – Nu för tiden är mycket vanligt med processad mat i magen. Men enligt miljöåklagare Åse Schoultz är brödet i magen på björnen "en faktor" vid utredning om jaktbrott.
ANNONS ▼

Annonser