Dovhjort kan löna sig – trots skador på grödor

Vissa gårdar tjänar mer på kommersiell jakt än de förlorar på att dovhjortar ger sig på odlad gröda. Det hävdar SLU-forskare i en ny rapport.

Dovhjortar som äter grödor behöver inte betyda förlust för lantbrukaren. Foto: Mikael Moilanen

Forskarna från Sveriges lantbruksuniversitet är ekologerna Lorenzo Menichetti, Laura Touzot, Riitta Hyvönen, Thomas Kätterer och Petter Kjellander. De har tillsammans med ekonomen Katarina Elofsson konstaterat att skördeförluster på 25 procent sannolikt inte är ovanliga.

Ändå är stora viltstammar en vinst för vissa gårdar.

”Intäkterna från kommersiell jakt kan nämligen överstiga kostnaden för betesskador, och med stängsel runt åkrarna blir vinsten ännu större. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, då det blir fler betande djur i ett landskap med allt färre tama växtätare såsom kor och får”, skriver forskarna på SLU:s hemsida.

Mätte på gård i sydvästra Sverige

Man skriver att man mätte skadornas storlek med hjälp av 86 uthägnader (där djuren inte kommer åt att beta) i höstvete och havre på en gård i sydvästra Sverige. Skördeförlusten på grund av betet var cirka 20–25 procent.

– Vi såg också att djuren undviker att beta på platser på fälten där de är väl synliga, oavsett avstånd från bebyggelse. En kunskap som möjligen kan användas i arbetet med att förebygga skador, säger Petter Kjellander.

Vinsten med jaktbart vilt gäller framförallt Sveriges mellanbygder som har omväxlande skogs- och jordbruksmark.

Forskarna expemplifierar med dovhjortar som det fälldes mer än 40 000 av i landet under 2018.

Vinst per dovhjort: 135 kronor

”Dovhjorten är oftast inget större problem för skogsbruket, men de betar på åkrarna och kan minska skörden betydligt. Men dovhjorten kan på vissa gårdar också ge intäkter från kommersiell jakt. Stora vilda växtätare är dessutom positiva för den biologiska mångfalden via deras olika aktiviteter och den påverkan som följer av såväl bete, tramp och gödsling”, skriver SLU-forskarna.

I studien betade varje dovhjort vete och havre för 865 kronor på åkrarna. Men samtidigt hade varje hjort ett jaktligt värde på 1 000 kronor. En vinst på 135 kronor, alltså.

– Sammanfattningsvis bekräftar vår studie den ekonomiska bärkraften i en mångbrukande markförvaltning, som ytterst gynnar den biologiska mångfalden, säger forskaren Katarina Elofsson på SLU:s hemsida.

AKTUELLT

Krönika: Klent gensvar – vem hade förväntat sig nåt annat!

För tio år sedan skapade den lokala jaktvårdskretsen där jag bor en jourgrupp, vars avsikt var att stå till tjänst när lantbrukare fick problem med vildsvinsskador. Ett antal jägare, mig själv inkluderad ”utbildades” i Skåne och kom hem med höga förhoppningar om att detta skulle bli bra.

Nytt fall av CWD på älg upptäckt

Ytterligare en älg med CWD-smittan har upptäckts i Norrbotten, rapporterar länsstyrelsen. Det rör sig om en äldre älgko som avlivats sedan den uppträdde misstänksamt.

Annonser