I en debattartikel den 13 januari 2022 reflekterade jag över brister i älgförvaltningen i Dalarna och vädjade om att avlysningsjakten på kalv och kor omedelbart skulle avbrytas och att Länsstyrelsen skulle kalla samtliga representanter från länets älgförvaltningsområden till möte kring älgstammens framtid i länet.
Orsaken till detta var en tydlig trend om en minskande älgstam och att flera älgförvaltningsområden inte uppnådde avskjutningsmålen som är satta via kvalificerade gissningar snarare än baserade på tillgängliga fakta.
Faktabaserade planer
Min förhoppning var att länets älgskötselplaner (ÄSP) skulle justeras efter samråd och beaktande av befintliga data från spillningsinventeringar och statistik från viltdata, snarare är gissningar. Idag är det lite som att gissa utfallet av riksdagsvalet utan hänsyn till opinionsmätningar eller att faktiskt ha räknat rösterna.
Min förhoppning steg ytterligare när Naturvårdsverket i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i januari 2022 presenterade en ny nationell beräkningsmodell, LST Moose och länsstyrelsen i Dalarna fick tillgång till alla beräkningar för länet i slutet av mars 2022.
Anledningen till att modellen har tagits fram är att Naturvårdverket och jägarkåren har sett behovet att utvärdera målen kring avskjutning kontra tillgången på älg och för att göra detta behövs en nationell modell för att kunna skatta älgstammen lika. Målet är att hela landet ska räkna på samma sätt för att komma fram till en siffra om antal älgar per tusen hektar i landets älgförvaltningsområden. Enligt Naturvårdverket ska kalkylprogrammet ersätta ”kvalificerade gissningar” om antalet älgar per tusen hektar i Sveriges älgförvaltningsområden och från 2022 är det SLU som utför beräkningarna av älgstammens storlek för samtliga län.
Ännu ingen justering
Men nu när det återstår knappa 14 dagar till jaktstarten i oktober har ingen justering gjorts av avskjutningsmålen i älgskötselplanen inom Säfsen-Nås och inte heller i huvuddelen av övriga ÄSO. Jag hade förväntat mig en justering redan innan den nya beräkningsmodellen eftersom avskjutningsmålen inte uppnåddes under föregående år pga vikande älgstam.
Av älgskötselplanen framgår att styrelsen för Säfsen-Nås inte justerat den gissade nivån av älgar per 1000 ha utan fortfarande för tredje året i rad angivit den till 9,5 älgar per 1000 ha inom ett område på 191 000 ha. Vidare har man satt målet för vinterstam till 7,5 älgar per 1000 ha, d v s den täthet av älg som ska finnas kvar efter jakt.
Jag kontaktade därför Länsstyrelsen i Dalarna och fick utfallet av de beräkningar som är utförda av SLU och kontaktade även SLU för att dubbelkontrollera beräkningarna för Säfsen-Nås.
Beräkningarna från SLU ger vid handen att inom Säfsen-Nås ligger älgtätheten mellan 4,5–7,5 älgar per 1000 ha med lägre täthet i de västra delarna och medianvärdet är 6,2 älgar per 1000 ha. Detta innebär att vi redan innan jakt ligger under den i älgskötselplanen angivna målsättningen för älgstammen efter jakt, d v s en ekvation som inte går ihop om älgstammen ska förvaltas utifrån evidensbaserade fakta snarare än gissningar som kan få förödande konsekvenser för älgstammen i länet.
Vädjar till landshövdingen
Handläggare vid Länsstyrelsen säger sig inte kunna agera utan att det är upp till älgskötselområdet att revidera älgskötselplanen och ta hänsyn till den nya nationella beräkningsmetoden. Men eftersom vi inte har haft ett årligt samråd med markägare och jägare inom området så har ingen förändring kunnat diskuterats, detta trots att jag efterlyst samråd till representant från Stora Enso.
Jag vädjar därför till landshövdingen, Camilla Fagerberg Littorin att verka för att länets älgskötselplaner justeras innan oktoberjakten efter utfallet från de beräkningar som SLU har utfört så att inte årets älgjakt äventyrar en livskraftig älgstam i Dalarna.
Anders Gidrup
Ordförande Tyngsjö N VVO
Husse till Hällebäcks Jatzie
Var med i debatten!
Gör din röst hörd och nå Jaktjournalens 100.000 läsare.
Skicka din insändare till: redaktionen@jaktjournalen.se
