Opinion

Debatt: Oroande sämre kvalité på älgstammen i Norrland

Calle Franklin, ordförande i Jägareförbundet i Västerbotten, är oroad över älgförvaltningen och älgstammens situation i Norrland. Foto: Gettyimages och privat, montage

Jägareförbundets ordförande i Västerbotten, Calle Franklin, skriver om den kraftigt vikande trenden i den norrländska älgstammen.

"}}

Nu är älgjakten i september genomförd i norr och tillräckligt mycket älg-obs är inrapporterade för att börja dra slutsatser och se de fortsatta trenderna i älgstammen.

Siffrorna visar att samtliga fyra norrlandslän har en fortsatt vikande trend i älgstammen totalt sett och tyvärr har reproduktionen inte lyft från fjolårets bottennotering. Att anpassa jakt och avskjutning under pågående säsong utifrån nya fakta är klokt och det är bra att lyfta blicken och titta på den data som jägarna gemensamt samlar in. Visst kan vissa områden fortfarande ha bra med älg, men grannlagen kan ha det betydligt tyngre.

Vi förvaltar vår älgstam gemensamt över större områden, därför är det viktigt att också se på statistiken över större områden än det egna jaktlaget. Inom många områden har målet enligt förvaltningsplanerna varit att fortsatt sänka stammen.

Nästan halverad stam

Man är nu i ett läge där Norr- och Västerbotten nära nog halverat älgstammen sedan 2010 och trenden har varit tydlig hela denna period.

Jämtland och Västernorrland har sänkt stammen med cirka 30 procent med en mycket tydligt nedåtgående trend de senaste tre åren, före det hade man där en relativt stabil stam.

För Västerbotten i stort tyder älgobsen på att stammen ligger kvar runt fjolårets låga nivåer.

Reproduktionen är fortsatt låg, även om 2022 verkar ha varit ett något bättre kalvår i länet jämfört med fjolåret.

Reproduktionen skiljer sig också mellan länets älgförvaltningsområden, där den generellt är lägre i inlandet än mot kusten.
I kustområdena (Sydöstra- och Nordöstra älgförvaltningsområdena) har man runt 60-65 kalvar per 100 kor, medan man i inlandets ÄFOn (Sydvästra, Mellersta, Nordvästra), ligger mellan 45-50 kalvar per 100.

Detta att jämföra med inriktningen om att en högkvalitativ stam bör ligga mellan 70-80 kalvar per 100 kor. Inlandsområdena har därtill en mycket låg andel kor med dubbelkalv, endast 8-13 procent, vilket tyder på låg medelålder.

Fokusera på kalvar

Kalvavskjutningen släpar i hela länet, i förhållande till hur många vuxna djur som fällts. För att undvika en fortsatt sänkning av medelålder och kvalitet, är det önskvärt att försöka fokusera på kalvavskjutningen innan man fäller ytterligare vuxna.

Det som bekymrar mest kanske inte är nivån på älgstammen eftersom numerären relativt snabbt kan fås att stiga om jakttrycket sänks. Däremot oroar kvalitén på den stam som finns kvar. Jägareförbundet arbetar med kvalitetsmål där vi har inriktningen 70-80 kalv/100 kor i älgobsen.

Nu har vi istället normaliserat ett läge där man verkar nöjd med 60 kalv/100 kor. I fjol och i år når vi inte ens upp dit.

Siffrorna visar att andelen kor som har dubbelkalv blir allt lägre, ett ganska säkert tecken på en allt sämre kvalitet på de kor vi lämnar kvar efter jakt. Hur ska dessa uppgifter hanteras av jaktlagen under den tid som återstår att jaga denna säsong?

Teori och praktik

Till del beror det hur man vill se sin kvarvarande älgstam och kommande års jakter. Man kan komma med en mängd orsaker till att stammen sjunker och kvaliteten blir sämre. Oftast riktas blickarna mot grannjaktlag, skogsbolag eller björnarna. Med en uttalad målsättning att sänka stammen och som ett led i detta hålla en hög koavskjutning och inte hinna följa upp med kalvavskjutningen under en lång följd av år så är utvecklingen inte helt förvånande.

När röster hörs om att dra i bromsen och sänka tilldelningarna för att undvika ytterligare sänkningen av stammen är man ofta med på detta i teorin, men mer tveksam när det egna jaktlaget ska få färre älgar att skjuta.

Men samma jägare jagar på samma marker under många år och man borde kunna se hur avskjutningen påverkar stammen på lite längre sikt och planera sin avskjutning så att vi även om fem år kan njuta av jakten och ha en älgstam som ger en god avkastning. Det viktiga för en älgstam av god kvalitet är en omsorg om vilka djur man lämnar kvar i skogen efter jakt. Man får tänka avelsurval i större utsträckning än hur många kilo som just i år hamnar i frysboxen. Förhoppningsvis kan det ge ett bra utbyte inom några år!

Spara stora djur

Jägareförbundets råd är att spara de större och tyngre djuren och i första hand inrikta jakten på små och klena individer. Är man osäker på hur älgtillgången ser ut i det egna området så låt kalvjakten styra avskjutningen och se till att kalvandelen i avskjutningen är hög genom hela säsongen. Ett tips är att fälla en kalv innan nästa vuxna fälls.

Svårigheter att samarbeta över större ytor leder ofta till uppgivenhet och tankar som ”om inte jag skjuter, skjuter grannen”. Men försök att fundera i motsatt riktning om ni vill spara djur med hög kvalitet. ”Om inte jag skjuter så kommer den helt säkert inte dö nu.” Chansen att ett bra avelsdjur överlever säsongen har därmed ökat markant.

Om man kommer överens mellan olika jaktlag över större områden vad gäller gemensamma regler för jakten och omtanken om goda avelsdjur kvar i skogen efter jakt är det ännu bättre.

Jägareförbundet har tagit fram ett häfte som varje jaktlag/jägare kan läsa för att förstå tankarna bakom detta. Detta utbildningsmaterial kallas:

”Verktygslådan – enkla steg till en bättre älgförvaltning”.

Fortsatt uppföljning av älg-obsen i just ditt område kan man få fram via: www. viltdata.se all statistik finns öppet för alla att ta del av denna väg.

Calle Franklin
Ordförande Jägareförbundet Västerbotten

Var med i debatten!

Gör din röst hörd och nå Jaktjournalens 100.000 läsare.

Skicka din insändare till: redaktionen@jaktjournalen.se

logo
Jaktjournalen