Här kommer lite funderingar kring den rådande uppfattningen om lämpliga vapen i tiden.

Naturligtvis ska vi alla ha rätt att välja vapen efter sin uppfattning i frågan, men det går inte att bortse från den påverkan tillverkare och leverantörer har genom massiv reklam.

Idag, är det ”rakrepeter” som gäller och utbudet börjar bli kolossalt. Här vill jag försöka delge de erfarenheter jag inhämtat under snart ett helt jägarliv.

Nu kommer jag att svära i ”kyrkan” men jag har jagat med ett antal både rakrepetrar och vanliga repeterstudsare, två vapentyper, som jag tycker är likvärdiga. När du skjuter första skottet då är de hundra procent likvärdiga, och inför ett andra skott är de också i stort jämförbara.

”De viktiga sekunderna”

Möjligen lite snabbare omladdning för rakrepetern, men en väsentlig sak har de gemensamt: Oavsett om du orkar hålla geväret uppe under repeteringen, så tappar du överblicken direkt efter skottet under de viktiga sekunderna då du ser reaktionen på viltet.

Då jag började min jaktliga bana var den allmänna trenden grövre kalibrar, och det medförde större rekyl och oftast blev skyttet lidande då man tappade precisionen.

Jag jobbade med teknik och konstruktioner och fann det naturligt att kolla vad som kunde göras rent tekniskt. Mitt första försök var att inköpa en Remington halvautomat i kaliber 30-06.

Problemet med rekylen var som bortblåst, men fortfarande kvarstod två problem precision och driftsäkerhet, nog så viktiga egenskaper.

Efter detta inköptes en Merkel dubbelstudsare, 9,3 x 74, en obekväm upplevelse och den blev helt fel när älgexplosionen kom, för omladdningen var inte det snabbaste och fler än en gång så behövdes fler än två skott.

Sedan införskaffades en CG1900, 30-06 som tjänade mig väl. Även om trycket inte var det bästa, så var precisionen god.

”Vida överlägsen”

Men jag kunde ändå inte släppa tanken på en halvautomat så jag köpte en Browning Bar. Tillförlitligheten var inte fullständig, och för till exempel björnjakt var den inte lämplig. Sedan köpte jag ytterligare en Browning halvautomat MK3 och nu började både precisionen och omladdningen fungera tillfredställande och även med ljuddämpare, förutsatt att normal vapenvård upprätthölls.

Den har jag använt på björnjakt, älgjakt samt vildsvin, och jag vidhåller att en halvautomat med normal vapenvård har både precision och tillförlitlighet.

Och den är vida överlägsen alla typer av manuella repetervapen vid drevjakt, och jakter där du måste vara beredd på ett andra skott, när både tid och rum är en framgångsfaktor.

Har också ägt tre rakrepetrar men inte funnit några fördelar mot den Sako Finnligth som jag använder vid åteljakt, tvärtom så har de varit tröga att ladda magasinen på.

Ingen stor skillnad

Naturligtvis är samtliga vapen jag hänvisar till fullt användbara och skillnaden är heller inte stor. Men en sak det vill säga: Sekunden mellan första skottet och omladdningen till nästa skott, är absolut överlägsen när det gäller översikten, till automatens fördel. Lägg sedan till den totala harmonin, med att bara osäkra, sikta och skjuta utan övriga moment!

Lägger man till priset så får man mycket för pengarna, och numera finns olika grader av kolvar om man gillar snyggt trä. Själv föredrar jag ”plastkolven” då den tål regn och rusk och en och annan kullerbytta bland stenar och ris.

Vill för tydlighets skull klargöra att jag har inga aktier i något vapenmärke, och mitt inlägg är bara ett försök att belysa fördelen med automatiken.