Björnjägaren Jonas Nordström är milt sagt kritisk till planerna på kvoterad björnjakt i Västerbotten. Foto: Gettyimages och privat

Debatt: ”Du skall inga andra jaktformer hava jämte mig!”

Björnjägaren Jonas Nordström rasar över planerna på att införa kvoterad björnjakt i Västerbotten – en jaktstart 21 augusti och en jaktstart första måndagen i september. I den här ironiserande debattartikeln skräder inte Jonas orden.

Eftersom jägareförbundet och länsstyrelsen i Västerbotten äntligen börjat slå sig in på rättvisans stig vad gäller fördelning av jakttillfällen för Västerbottens jägare, ställer jag mig frågan varför detta bara ska innefatta ett villebråd? Eftersom den genomgående linjen har avundsjuka som grundpelare och lättja som ledstjärna tycker jag vi ska bredda oss lite och lyfta blicken längre än bara björn och älg. Jag vill jaga säl. Tyvärr finns inte säl i någon av sjöarna på min jaktmark i inlandet. Det är orättvist att alla sälar skjuts av jägare med jaktmark vid havet så jag tycker jägareförbundet och länsstyrelsen i rättvisans namn kan flytta säg hälften av sälpopulationen från kusten in i landet.

Jakträtt på hjort åt alla

Som jaktstart föreslår jag den heliga första måndagen i september, Amen, så alla kan vara med. Eftersom det, synnerligen osolidariskt, finns sälarter som inte gillar sötvatten kan det dock vara idé att salta sjöarna först. Om vi tar största sjön på min mark borde det räcka med i runda slängar 2 500 000 ton för att få en bräckt salthalt om två procent så är det bara att köra. Men sen vill jag jaga kronhjort också. Tyvärr har det visat sig att varken säl eller kronhjort trivs på min mark. Det är naturligtvis helt åt pepparn för orättvist, bittert och hemskt. Efter sälflytten och saltningen borde rimligen skattkistan eka relativt tom hos både jägareförbundet och länsstyrelsen så för bekvämlighetens skull tycker jag att jägareförbundet i Västerbotten tar beslut på årsstämman att arbeta för att alla jägare i Västerbotten ska tilldelas jakträtt där hjortarna finns. Som jaktstartsdatum föreslår jag den heliga första måndagen i september, Amen, så alla kan vara med. För enkelhetens skull kanske vi skulle arbeta för att alla ska få jaga allt över hela Västerbotten med samma startdatum. Tjäder, hare, björn, lodjur, räv, säl, rådjur, mård, rubbet.

Onödig semester

Men för att det inte ska bli för mycket tjorv och tjatter så ser vi till att hundar med öron som hänger ner endast får jaga på vardagsfria tisdagar efter lunch så får de traditionella spetsraserna med stående öron övrig tid. Hundar med hängöron är alldeles för effektiva för att få mer utrymme och används sällan under älgjakt så de behöver inte mer tid för att fungera. Egentligen ska ingen ska behöva hålla på och träna hundar överhuvudtaget, de kan stå i hundgården 350 dagar per år och ändå fungera hur bra som helst. Eftersökshundar då? Äh, det löser sig säkert. Alla älghundar i Västerbotten tar ju på björn så då kan de nog leta reda på en gräsand, hare, räv, rådjur eller säl också. Kondition och skytte har vi alla så det räcker sen födseln och att ta ut onödig semester finns ingen anledning till. Rättvisa och solidaritet är viktigare än ambition och driv, det vet alla som flåsandes som en flodhäst just har masat sig de 150 metrarna från bilen upp på en liten bergknalle där passet är placerat. Och varför i hela fridens namn lära känna olika viltarters biologi och beteende eller löpträna som en tok? Man blir bara svettig och det tar tid från grillning, öl och husvagnssemester på sommaren.

Jaktens heliga graal

Skytte är dessutom dyrt, det räcker med att skjuta fyra skott på stillastående pappälg på bana så är vi nog rustade inför höstens alla prövningar. Under förutsättning att vi kan hitta nyckeln till vapenskåpet förstås, den tas ju bara fram en gång per år. Inför den heliga första måndagen i september, Amen. Alla ska med när det vankas jakt och det gör vi enklast genom att jaga allt på samma sätt som vi jagar älg. Vi kör fasta pass så ingen behöver svettas i onödan eller ha kännedom om sin mark. Att viltet har särskilt stor chans att klara sig spelar ingen roll, det är ju jakt för alla och det är så otäckt när det smäller, dessutom är ammunition dyrt. Älgjakt, denna jaktformernas heliga graal som all jakt på övriga arter synnerligen effektivt kan appliceras på. Vildsvinens utbredning och minskande antal i södra Sverige är ett tydligt bevis på det. Amen, halleluja och prisa älgjakten! Ett annat problem vi har är alla dessa specialister som härjar fritt utanför älgjaktstid. Jag har en kompis som sköt tolv bävrar nu i vår. Själv sköt jag tre. Han är bevisligen alldeles för specialiserad på bäverjakt för att få hålla på ostört (att han har betydligt mer bäver och bättre bäverbiotoper hör inte hit). Vad ska vi göra åt det? Då gammaltestamentlig aga i form av att låta eld och svavel regna från himlen känns lite uttjatat så kunde vi kanske dränera och fylla upp hälften av alla vattendrag på hans jaktmark med betong men det kanske är enklare att införa rapporteringskrav, en delad kvot och förskjuta hälften av kvoten till den heliga första måndagen i september, Amen, så vi kan hålla koll på vad han gör.

Kättarbål

En annan bekant sköt 45 rävar på åtel i vinter. Jag sköt elva. Ska jag behöva leva med det? Det är orättvist. Han kan omöjligen ha mer räv på sin mark än vad jag har och han kan omöjligen ha mer tid att sitta ute i kylan fler nätter än jag. Något fuffens är det. Han måste skjuta dem från bil. Förmodligen en bil med en särskilt suspekt hundkåpa på flaket. Jag har inte sett det själv men en kompis till en grannes systers hunds kusin såg honom köra förbi en kväll i mitten av februari. Jag tycker inkvisitionsenheten vid Jägareförbundet i Västerbottens ska titta närmare på det. Länsstyrelsen kanske ska införa ett kvotsystem och rapporteringsplikt för rävjakten också så de inte skjuts på samma ställe av bevisligen alldeles för drivna häx… jägare. Vi kör den heliga första måndagen i september, Amen, där också så är det lugnt sen. En tredje kamrat sköt nio älgar ifjol! NIO?! Jag sköt fyra och redan det är alldeles för många. Eftersom det skjuts runt 13 000 älgar i Västerbotten varje år och vi är 17 000 älgjägare betyder det att alla inte fått skjuta varsin älg. Vi är bevisligen båda två på tok för specialiserade för att få fortsätta. Ta av oss gevären under svårt förnedrande former och bränn oss på ett kättarbål av tjärved på stortorget i Vilhelmina; detta så att alla rättroende jägare, som Björnjägarhammaren föreskriver, kan koka kaffe på elden när vi skrikit färdigt.

Jonas Nordström, björnjägare Jaktjournalen rapporterade om idén om kvoterad björnjakt i Västerbotten här.

Var med i debatten!

Gör din röst hörd och nå Jaktjournalens 100.000 läsare. Skicka din insändare till redaktionen@jaktjournalen.se