– Jag hoppas verkligen Norge beslutar sig för att tillåta användning av stövarraser till björnjakt. Just vid skadeangrepp och eftersök kan det bli gamla spår som ska nystas ut och då är helt klart stövare att föredra framför spetsar. Rasmus Boström berättar om en gång han blev inringd av Statens Naturoppsyn för att hjälpa till med ett eftersök. Han tog med sig sin plotthund Blaser som fick börja jobba på ett 20 timmar gammalt spår. – Efter 8,5 kilometer nådde vi daglegan och jag kunde släppa honom. Det hade jag nog inte klarat av med en spets, säger han. Enligt Rasmus Boström, visar egentligen bara resultaten från studien att två hundar stressar mer än en, och det är enligt honom inte så konstigt. – Två hundar kräver mer fokus av björnen för att hålla reda på dem och då ökar naturligtvis stressen. För Rasmus finns det dock flera argument till att använda två hundar. Dels är det bra för unghunden att få gå i lag med en erfaren hund när man ska jaga in en ny björnhund. Dels har vissa hundar inte mod nog att på egen hand arbeta med en björn. – Men det finns också fördelar rent jaktligt. Är en skadad björn inne i en plantering kan det både vara farligt för jägaren att gå in och en ensam hund klarar inte alltid av att sätta fart på björnen. Då kan en extra hund hjälpa till så att björnen lämnar området och ett skott ska kunna möjliggöras. Att spetsar och stövare har olika arbetssätt håller Rasmus med om. I studien redogörs för hur stövare är mer envisa eftersom de jobbar mer mot en löpa medan spetshundar släpper om björnen inte stannar. – Men det har också varit tvärtom. Vi hade en gammal hona som vi gjorde försök på med spetshundar. De kom aldrig i kapp henne och vi fick aldrig jakt över huvudtaget. Hundarna spårade ett tag men släppte eller hittade nåt annat att jaga. Till slut provade vi med en plotthund. Då blev det fast stånd i upptaget och jag fick ägna dagen åt att försöka stöta björnen så pass att det bildades avstånd mellan hund och björn. Hundars arbetssätt är många gånger individuellt.