Annons
Bengt larmar om brist på vildsvinskultingar
Skånske jägaren Bengt Nilsson oroas av att det inte längre syns några kultingförande suggor på hans jaktmarker i Skåne. Han misstänker att salmonella dödar kultingarna och SLU-forskaren Jonas Malmsten utesluter inte att det kan vara sant.- Det där borde vi starta en stor studie av. Jag ska tala med kollegor och myndigheter och försöka skriva ihop en ansökan om forskningsmedel, säger Jonas Malmsten till Jaktjournalen.
"}}
Bengt Nilsson jagar i Skurup och där har vildsvinsstammen varit stark. Men någonting har hänt på senare år.
– Vildsvinen borde ha grisat i januari månad och förr var det vanligt att man gick på suggor som boat in sig och fått kultingar. Nu ser vi överhuvudtaget inga suggor med kultingar. Jag kan ha fel, men jag misstänker att det är salmonella som dödar kultingarna. Smittan kan tydligen ha ihjäl ganska stora grisar, säger Bengt Nilsson som också menar att en salmonellaepidemi kan utgöra ett allvarligt hot mot tamgrisbesättningar.
Annons
Ett tiotal rapporter
Jonas Malmsten är veterinär och viltforskare vid SLU i Umeå och han har fått signaler om detta fenomen från ett tiotal jägare i landet.
– Jag har pratat med jägare som är ute mycket i skogarna och de rapporterar samma sak. Påståendet är inte taget ur luften och jag tycker definitivt att det borde startas ett forskningsprojekt som tar reda på vad en minskning av vildsvinsstammen kan bero på, säger Jonas Malmsten.
Han framhåller att faktorer som påverkar vildsvinens reproduktion i Sverige är ett outforskat område.
– Det talas om att klimatet, slask och halvkallt och kallt väder, gör att kultingar inte klarar sig. Vi har också konstaterade fall av salmonella choleraesuis, en smitta som var försvunnen i Sverige i 40 år och nu har kommit tillbaka i främst Sörmland och Skåne, säger Jonas Malmsten.
Salmonella och jakttryck
Man vet att vildsvinskultingar får ett skydd mot virus och smittor via mjölken från suggor. Men när kultingarna ska vänja sig av med mjölken från suggorna, vid 14-17 veckors ålder, blir de extra känsliga.
– Det kommer också in rapporter från jägare som sett vuxna vildsvin som varit kladdiga i rumporna. Det påverkar naturligtvis allmäntillståndet hos dem, om de har kraftiga diarréer, och då är det inte otänkbart att det också påverkar reproduktionen, säger Jonas Malmsten.
Han utesluter inte heller att rapporterad minskning av vildsvinsstammen också kan bero på att jakttrycket ökat.
– Ska man ta ned en stam ordentligt så gäller det att skjuta hondjur. Det är kanske vad som hänt när vi nu fått de nya tekniska hjälpmedlen, som termiska sikten, säger Jonas Malmsten.
Annons
Skriver ansökan
Men allt är i nuläget spekulationer och gissningar. Jonas Malmsten anser att fenomenet måste studeras närmare.
– Jag ska tala med kollegor på SLU och SVA och personal på Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket och se om vi kan ställa samman en ansökan om forskningsmedel. Men en sådan ansökan ska vara inne i höst och sedan tar det ett halvår innan eventuella forskningspengar beslutas, säger Jonas Malmsten.
Han tycker att det finns en viktig samhällsaspekt på rapporterna om minskat antal kultingar och salmonellasmitta. Risken är att ökad utbredning drabbar tamdjursbesättningar hårt.
”Otillräcklig beredskap”
– Beredskapen att snabbt studera sådana här frågor är otillräcklig. Det borde finns pengar i en pott för att snabbt starta forskningsprojekt i sådana här situationer. När det gäller salmonella hos tamsvin är det nolltolerans. Samma smitta hos vildsvin tar vi inte itu med, säger Jonas Malmsten.
Vildsvinens salmonella kan även smitta människa genom otillräckligt upphettat kött.
– Smittan kallas fekal-oral, alltså bajs till munnen. Hur sjuk en människa blir beror på om personen tillhör en lågriskgrupp eller högriskgrupp och hur pass mycket köttet är kontaminerat, säger Jonas Malmsten.
