– Jag har haft fruktansvärt många hundar men en sådan här hund kommer jag aldrig få igen, säger Cecilia von Braun när vi slagit oss ner vid hennes köksbord hemma i huset långt in i den småländska skogen utanför Eriksmåla. På golvet runt oss springer ett gäng petit basset griffon vendéen och pockar på uppmärksamheten. Cecilia lever bokstavligt talat av och för sina hundar. I decennier har hennes kennel Mörka Skogs tagit fram dugliga jakthundar, – Jag har aldrig kompromissat med jaktlusten i mitt avelsarbete. Den saken är klar, säger hon.

Hårt jobb

Sally Caspersson föddes 2014 och såldes som de andra valparna i den kullen. Men när hunden var lite drygt ett år fick hon tillbaka henne för att det inte funkade hos de tidigare ägarna. – Sally var speciell. Hon var som en valp. Jag fick börja om på nytt med henne. I början var hon väldigt försiktig och vi ägnade mycket tid åt att bygga upp kontakten. Men jaga det kunde hon från första stund. Värre var det att få tag på henne. Cecilia fick tillbaka Sally på sommaren och samma höst började hon släppa henne i skogen. – Det fick bära eller brista. Successivt byggde jag upp henne mentalt och hon har verkligen visat sig ha ett otroligt starkt psyke. I dag blåser jag in henne på fullt drev, vilket är väldigt bra eftersom hon inte slutar driva i första taget.

Provintresserad

Som uppfödare är jaktprov viktigt för Cecilia. Nog för att hon skjuter 25 rådjur om året för sina hundar, men det är tiden före skottet som räknas. Att starta hundar på jaktprov är en självklarhet. – Sally startades i december samma år jag fick tillbaka henne och tog då ett förstapris. Det är faktiskt enda provet hon gått där hon bara haft ett drev. I januari året därpå kunde Sally kvittera ut det svenska jaktchampionatet och hon vann Bassetklubbens Drev-SM. 2017 startade Cecilia Sally på det norska Vegaprovet och blev då bästa svenska hund. Dessutom kunde hon lägga till Norsk jaktchampion på meritlistan.

Upptag direkt

Vi byter kökstolar mot bilsäten och sätter av mot skogen. I och för sig bor Cecilia mitt i jaktmarken som hon hennes man disponerar men det finns alltid områden som är hetare än andra. Hon parkerar bilen i en korsning intill ett hygge där granplantorna blivit någon meter höga. – Jag släpper henne direkt. En av hennes fina egenskaper är söket. Hon drar i väg ordentligt och tar mark. Sally galopperar i väg och försvinner. Helt plötsligt är hon 400 meter bort och släpspåret på GPS:en visar att hon vinklat 90 grader. – Nu tar hon snart upp. Cecilia vet vad hon pratar om. Snart hörs skallet när Sally driver. Drevet går i fina bukter och det grova petitskallet bryts med gällare toner. Det är en fröjd att stå och lyssna på henne.

Osäkrar kombin

Efter några bukter i kullen bakom oss vänder drevet ner mot passet Cecilia intagit. Men knappt 100 meter bakom oss vinklar drevet och går över vägen lägre bort. – Vinden ställer till det. Det rådjuret lär dra på långskjuts nu när det känt oss. Framför oss är granarna lite äldre och planteringen börjar sluta sig. När drevet plötsligt vänder mot oss gör sig Cecilia klar. Rådjuret passerar dock på behörigt avstånd och det är inte försvarbart att ta ett skott med kula på det skuttande rådjuret som skymtas mellan granarna 80 meter framför oss.

Kopplar

Cecilia har anmält Sally till hennes sista jaktprov, Sydostkampen som ska gå av stapeln bara några dagar efter Jaktjournalens besök.* Därför bestämmer hon sig för att koppla upp tiken så fort som möjligt. – Jag förstår inte folk som startar sina hundar på prov och inte gör allt i sin makt för att de ska vara i så bra form som möjligt. Jag skulle aldrig låta mina hundar jaga sig trötta dagarna före en provstart. Vi lyckas genskjuta drevet någon kilometer längre bort och Cecilia tutar frenetiskt med biltutan när vi närmar oss hunden. Sally viker av drevspåret och låter sig kopplas utan större problem.

2019 års bragd

Den här hösten har verkligen varit Sallys. Egentligen hände allt under omkring en månads tid. Först var Cecilia i Finland med Sally och startade henne. Detta prov resulterade i att hunden blev nordisk jaktchampion. En styv vecka senare vann Sally tävlingen Drevstjärnan Syd, lokalavdelningens uttagning till Basset-SM. I november vann därefter Sally Petit-SM som hon kvalade in på genom på meriter från 2018. I mitten av november tog Sally hem vinsten i Basset-SM och kvalade med det resultatet in till start på Småhunds-SM som hon också tog hem. Vid det här laget hade Sally inte mycket mer att bevisa men Cecilia startade henne ändå på länskampen som Sally också vann. – Det är egentligen vansinne att fortsätta tävla med henne nu. Hon har ju vunnit allt hon kan vinna. Nu måste jag börja prioritera de andra hundarna här hemma, säger Cecilia och skrattar.

Snygg så klart

Eftersom Petit basset griffon vendéen är en söt hund finns det en falang inom rasklubben som inte är intresserad av jakten utan i stället fokuserar på utställningar. Cecilia har inte mycket till övers för den verksamheten men är naturligtvis noga med att ställa ut sina egna hundar. – Hunden måste ha en vettig kroppskonstruktion så att den orkar jaga. Sally har fått excellent med cert på utställning och hade säkert kunnat bli utställningschampion men jag har inget behov för detta. Än så länge har Sally haft två kullar. Den äldsta är i skrivande stund 17 månader. I den återfinns två meriterade avkommor. Den ena äger Cecilia själv och den är redan jaktchampion. – Alla valpar jagar bra men det är inte alla ägare som prioriterar jaktprovsstarter. Jag hoppas några till hinner starta innan säsongen är slut.

Jämnheten

Cecilia är både ödmjuk och hård när hon diskuterar sina hundar. Det finns inte plats i hemmet för sådana som inte håller måttet. Samtidigt får hennes hundar alla chanser att blomma ut. Sally var ingen självklarhet när hon kom tillbaka till Cecilia men det fanns nåt hos hunden hon fastnade för. Och nu har diamanten slipats färdigt. – Ja. Nu kan jag skryta om henne med gott samvete, säger Cecilia och skrattar.