Världsnaturfonden WWF har anslagit 150.000 kronor till ett inledande studieår.

– Vi vill ta reda på om det går att ta DNA-prov på soptunnor och andra föremål som björnar gett sig på – och se om det går att fastställa släktskap mellan de björnar som ställer till problem, säger Marielle Cambronero, vilthandläggare vid länsstyrelsen i Gävleborg.

Bara i år har länsstyrelsen i Gävleborg samlat ihop 29 rapporterar om björnar som gett sig på framförallt soptunnor.

Första topsningen

– Nu kommer vi att topsa föremål som björnar gett sig på. Frågan är om det går att få så bra resultat att det går att peka ut björnar på individnivå. Vi tror att björnarna ärver ned sådana här egenskaper till sina avkommor – men det är bra om vi kan få det svart på vitt, säger Marielle Cambronero.

I grunden handlar det om uppgifter som ska användas i förvaltningen av björnstammen, alltså vid skyddsjakt och licensjakt.

– Vi topsade den första soptunnan i Annefors den 21 april. Om det första pilotåret slår väl ut avser vi att söka pengar för en fortsättning kommande år, säger Marielle Cabronero.

Studien görs tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet, som kommer att stå för DNA-analyserna.