Jaktnyheter

Årskrönika: Björnjakt, personstrider, svarta tänder och jaktbrist i radion

Idag är det dags för årskrönikan för maj och juni 2023. Många intervjuer blev det. Foto: Privat och Gettyimages, montage

Trodde du att maj och juni är händelselösa månader i Jaktsverige? Visst är det jaktlig lågsäsong, men det syns verkligen inte i nyhetsflödet på Jaktjournalen. I år publicerade vi många tunga och viktiga nyheter – men även en hel del lättsamma, härliga och dramatiska historier.

Maj & Juni

Återigen blev det mycket stor skyddsjakt på björn i Norrbotten. Jägareförbundets Daniel Ligné tycker att samhället slösar bort en viktig jaktlig resurs och förnyade kravet på vårlig licensjakt.

Jaktjournalen försökte få svar på vem som egentligen granskar hur länsstyrelsen i Norrbotten sköter förvaltningen av björnstammen.

Överhuvudtaget handlade nyhetsåret mycket om björnstammen. Både i Dalarna och Gävleborg fick länsstyrelsernas personal svart på vitt, det många jägare känt på sig, att björnstammen vuxit så det knakat.

”Det visste vi jägare”

– Det visste vi jägare. Jag höll på att trilla av stolen i fjol när länsstyrelsens tjänstemän sa att de såg en vikande trend i björnstammen. Jag drog till med en gissning och sa 450 björnar. Efteråt tänkte jag att jag skulle få gå i ide om jag gissat helt fel. Men jag hade en känsla och den visade sig vara rätt, sa Johan Frost, rovdjursansvarig vid Jägareförbundet i Dalarna.

– Det har gått åt fel håll – vi har underskattat tillväxten, medgav Simon Viklund, vilthandläggare på länsstyrelsen i Gävleborg.

Yrkesjägaren och jaktprofilen Thomas Ekberg, tog ett behövligt initiativ i Föreningen Sveriges Jägare, där han är ordförande. Föreningen inrättade en fond som delar ut pengar till jägare som har kostnader för exempelvis spårning och plogning i samband med vargjakt.

I maj fick vi också en förklaring på varför det inte finns några jaktliga inslag i Sveriges Radios mångåriga program Naturmorgon i P1. Redaktionen tog bort jakten och skyllde på att lyssnarna inte gillade jaktinslag.

– Det var Ingen stor opinion från jaktmotståndare. Det var några enskilda, högljudda personer som hörde av sig. Det var journalister som helt enkelt ville ha bort jakten, avslöjade förre chefen på Naturmorgon, Tomas Lindberg, i Jaktjournalen.

P1-chefen svarade och var av en annan åsikt än Lindberg.

Ekberg gapskrattade

I maj kom också en efterlängtad nyhet för alla jägare som gärna jagar med vapen med lite mer modern design. Myndigheterna meddelade att de lägger om sin policy för vilka typer av vapen som ska tillåtas.

Precis som alla andra månader under året kom nyheter om hur jaktmotståndare kämpar på för att stoppa, förhindra och överklaga jakt. Vi kunde berätta om Jaktkritikerna som inlett en kampanj för att förhindra att löshundsjakten blir ett världsarv. Jägarprofilen Thomas Ekberg gapskrattade åt deras argument.

Att många jägare är prylintresserade framgick med tydlighet när lyssnarsiffrorna för årets podd-sändningar på Jaktjournalen granskades. Förre chefredaktören Holger Nilsson och nuvarande redaktören Andreas Åsenheims Inslag om pejlfrossa på Elmia Game Fair blev väl avlyssnat.

Allra högst lyssning fick dock chefredaktör Josefins Juléns specialpodd om tjuvjaktshärvan i Västernorrland. Ljudupptagningarna från rättegången blev riktigt spännande poddradio.

I maj fortsatte vi rapportera om den serie med stora inbrott som drabbar jakthandlare. Hos Interjakt i Östersund försvann varor för hundratusentals kronor.

– Man blir förbannad. Prylarna, som var tänkta att säljas i sommar, finns inte mer. Och det blir en massa extra jobb – det är frustrerande, sa Hans Dahlström, butikschef.

Jaktjournalen kunde berätta att stulna sikten kunde ha tagits till Ukraina.

Oro för fjälljakten

Annars präglades månaden av den stora oro som Jägarsverige känner inför fjälljaktens framtid. Det finns en oro samebyarna får total kontroll över jakten och att jägarkåren drabbas.

– Vi kan inte sitta tysta längre. Nåt måste vi göra. Det får inte fortsätta så här. Vi måste få beslutsfattare att ta sitt ansvar och göra en ordentligt konsekvensutredning och visa att de tar hänsyn till alla, sa Birgitta Isaksson, norrbottning och före detta ordförande i Jägareförbundet i länet.

Hon och en kompis startade hashtaggen #vifinnsocksåhär som spred sig kraftigt i sociala medier.

Ägarbyte

Året innebar bland annat att Jaktjournalen samt tidningarna Jaktmarker & Fiskevatten, Fiskejournalen, Allt om Flugfiske och Härliga hund, fick ny majoritetsägare.

Tidningarna gick från förlaget Svenska Media (som köpte bland annat Jaktjournalen av Allers förlag 2017) som ägs av Byggfakta group, till nybildade bolaget 3F mediagroup, där även Jakt är Jakt ingår.

– Det här känns enormt roligt. Att som Sveriges största fristående jakttidning gå samman med den aktör som är störst inom jakt på sociala medier skapar enorma möjligheter för utveckling, sa Jaktjournalens chefredaktör, Josefine Julén.

Nästan 20 år gamla Z-aim hunting gick i konkurs och Jaktjournalen kunde offentliggöra hur stora vildsvinsbetar Jägareförbundet mätt in under 2022.

Sköt vilt omkring sig

En man åtalades för att ha skjutit vilt omkring sig i sitt eget hem. Mannen var på dåligt humör och efter att ha tittat på morgon-TV blev han rasande.

Och så stack Henrik Axelsson ut hakan och drog sin lans för vårbocksjakt.

– Jag tycker att vårbocksjakten är fantastisk. Jag gillar inte den missunnsamhet man möter när man säger det, sa Henrik Axelsson.

I maj 2023 stod det klart att Jägareförbundets projekt Vildsvinshjälpen, som startade för att hjälpa vildsvinsdrabbade lantbrukare, blivit ett fiasko och lades ned.

– Bönderna klagar, men i slutändan vill de ha betalt för att man ska hjälpa dem, sa jägaren Nenad Nicolic.

– Man vill ha koll på vilka som springer omkring med laddade vapen på marken, sa LRF-basen i Jönköping, Karin Nalbin.

Ett fint reportage i maj handlade om Jakob Johansson från Västerås. Han föddes med en cp-skada men tog sig ändå ut på säljakt.

Kändisar om fjälljakten

Inom framförallt Svenska Jägareförbundet har frågan om framtidens fjälljakt rört upp känslorna. Men vad tänker de profilerade kändisjägarna? De kollade Jaktjournalen med några av våra mest kända jägarprofiler.

I Juni kom Naturvårdsverket med en sammanställning av vargstammens storlek. 450 var svaret efter den gångna vinterns inventering.

Regeringsutspel om minskad vargstam trissade upp förväntningarna på rejäl jakt januari 2024, men med facit i hand vet vi att tilldelningen endast blev 36 vargar.

Maj och juni är månader då många tamdjursägare drabbas av vargattacker. Så var det även i år. Dåliga snöförhållanden i södra Sverige gör att behovet av specialutbildade besiktningshundar, som markera för rovdjur, ökar. Jens Frank på Viltskadecenter berättar att det finns nio besiktningshundar i Sverige. Endast tre av dem har klarat den högsta utbildningsnivån.

Svarta tänder

Finske jägaren Anton Svenns var på jakt i Sverige och fällde en bäver som blev en riktig snackis. Den hade svarta tänder – ovanligt, enligt den bäverexpert Jaktjournalen talade med.

Det stod klart att vargen som satt i system att ge sig på fårbesättningar i bland annat Brismene i Falköping var hanen i reviret Ripelången. Han fälldes senare i skyddsjakt.

SLU-forskaren Fredrik Widemo berättade att vårens värme och torka sannolikt skulle gå hårt åt älgstammen.

– Det är maj och juni som är viktigast. Det är nu det är viktigt med bra kvalitet på fodret så att korna kan producera bra med mjölk åt kalvarna. Den senare delen av sommaren spelar sedan mindre roll, sa Fredrik Widemo till Jaktjournalen

Personfrågor

Det blåste upp till strid i Jägareförbundet när dåvarande ordföranden i Gävleborg, Johan Lundberg, lämnade ordförandeskapet med buller och bång.

Något exakt svar på vad som utlöst krisen offentliggjordes aldrig.

En annan personfråga kom att bli en het snackis i Jaktsverige i juni;

Erik Ågren, biträdande statsveterinär vid SVA, meddelade att han inte kunde sitta i Jägareförbundets nationella styrelse. Efter påtryckningar från jaktmotståndare meddelade Ågrens chefer att hans jobb på SVA och styrelsearbete i Jägareförbundet var två oförenliga uppgifter.

– Jag tycker detta är jättetråkigt. Vi måste verkligen stå upp för föreningsfriheten. Jag tycker SVA borde avvaktat innan de agerade. Att angripa föreningsfriheten är oroväckande trend i samhället i stort, sa Jägareförbundets ordförande, Peter Eriksson.

6,5:an säkrad

Ett uppmärksammat fall var den jägare som hjälpte sin hustru att dö och dömdes för dråp. Fyra år efter avtjänat straff ville mannen ha tillbaka sina jaktvapen. Polisen sa nej men förvaltningsrätten sa okej.

I juni kom Naturvårdsverket med ett besked som fick många i Jägarsverige att dra en lättnadens suck. ”Nationalkalibern” 6,5×55 kom att omfattas av nya regler, som gör bössorna godkända som blyfria klass 1-vapen.