"}}

Ola Albrektsson vid Agro Örebro inledde med att konstatera att vildsvinen ger skador för cirka en miljard kronor per år i Sverige. Varje länk i kedjan kring vildsvinsskött är lite skadad och alla aktörer har sina problem. Det gör att bara 15 procent av köttet når marknaden i dagsläget. Istället för att ta tillvara vildsvinskött från inhemsk jakt importeras 3 200 ton vildsvinskött.

Daniel Gustavsson vid länsstyrelsens naturskyddsenhet konstaterade bland annat vildsvinen kan röra sig på drygt 100 hektar per dygn för att hitta sin mat. De är inte revirhävdande djur, vilket gör att de kan dela område med en annan flock. Den största dödsorsaken hos vildsvin är trafikolyckor och den näst största är jakt.

Rekordmånga vildsvin fällda

Göran Eriksson, ordförande för Jägareförbundet i Örebro län, kommenterade att det finns cirka 400 000 vildsvin i Sverige och att avskjutningen ökar. För jaktåret 2020/2021 rapporterades till Jägareförbundet det fällts 158 809 vildsvin. Det är en ökning med 12 000 vildsvin, jämfört med jaktåret före, och en ny rekordnotering.

Göran Mejsjö, som också representerade Jägareförbundet i länet, informerade om jakten på vildsvin. Råkar ledarsugan skjutas kan gyltorna gå i brunst, påpekade han. Vid åteljakt kan flera vildsvin ha kultingar med sig. Då gäller det att försöka se vilka som inte är spendragna för att undvika att kultingförande suggor fälls.

Mindre gott kött med fällor

Fällfångst av vildsvin har inte blivit en stor jaktmetod. Stressade vildsvin som ska avlivas i fällan ger ett mindre gott kött. Ett annat problem är att det finns för få godkända fällor för vildsvin, kommenterade Göran Mejsjö.

För att kunna öka avskjutningen mer behöver jägarna kunna sälja köttet, konstaterade han.

En fjärdedel av köttet skärs bort

Slaktarens perspektiv förklarades av Anders Bergback från Bergslagsdelikatesser. I vissa fall måste så mycket som en fjärdedel av köttet skäras bort på grund att köttet är kontaminerat av smuts. Köttet får inte komma i kontakt med skinnet på vildsvinen under jobbet med avpälsningen.

Långa resor är en faktor som gör att jägare avhåller sig från att leverera fällda vildsvin till vilthanteringsanläggningar. Under en diskussion framgick att vilthanteringsanläggningarna skulle kunna hantera transporterna om flera jaktlag går ihop och skjuter fler vildsvin samtidigt för att få in större mängder till vilthanteringsanläggningarna.

Jägare får 20 kronor per kilo för köttet

Vilthanteringsanläggningarna tar inte emot vildsvin som har en slaktvikt under tio kilo. En slaktvikt på mellan 20 och 40 kilo ger jägaren 20 kronor per kilo i betalning. Vilthanteringsanläggningen har dessutom en kostnad på sex kronor per kilo för ben- och skottskaderensning.

Att trikinprover för närvarande är subventionerat för jägare som fällt vildsvin tros snarare leda till att färre vildsvin levereras till vilthanteringsanläggningar. Men det avgörande är att resorna blir för långa och dyra i förhållande till vad jägare får betalt.

Förslag om att få sälja vildsvinskött direkt

Enligt Livsmedelsverkets förslag om nya föreskrifter ska en jägare som fått tillstånd efter en kurs få leverera kött från högst tio styckade vildsvin per år direkt till slutkonsument. Jägaren får dessutom sälja tio urtagna vildsvin med pälsen på.

Handlar det om lokal detaljhandel, det vill säga restauranger, personalmatsalar, eller matbutiker, kan en jägare få leverera max 75 påhudade vildsvin per år. I det här fallet behöver jägaren inget tillstånd. Mellangärdet från vildsvinet alltid ingå i leveransen eftersom det då är detaljhandeln som står för provtagningen.

Provsmakning av vildsvinskött

Kocken Stefan Eriksson från Exceptionell råvara lät deltagarna provsmaka kotlettrader och karrébitar från rödgris, brungris, sugga och en galt. Det gav olika respons. Någon tyckte att galten var oätlig. En annat omdöme var att galten hade en eftersmak av ostron. Någon anmärkte att suggan var godast eftersom det köttet hade en god fettsmak och en krispig kant på fettet. En annan deltagare ansåg att alla provsmaksbitarna var goda.

Enligt Stefan Eriksson är det ett problem att kockar inte vet hur styckdetaljerna ser ut och hur utseendet och smaker varierar, beroende på säsong och år. Vildsvinsfaktabasen behöver utökas med årets påverkan, ålder och vikt och hur det inverkar på köttet, anser han.

Kockarna behöver lära sig att förstå varför ett kött är som det är och förstå vad som skapar olikheterna, de behöver experimentera med tillagningstemperaturer, olika typer av hängning med mera, påpekade Stefan Eriksson.

Tror inte på förslaget

Prisade kockar ska öka intresset för vildsvinsjakt

Under slutdiskussionen påpekades att inga restauranger eller butiker kommer att ta emot vildsvin som inte kommer från vilthanteringsanläggningar. Samtidigt åker inte jägare till vilthanteringsanläggningar för att få 20 kronor per kilo. Livsmedelsverkets förslag om en jägare ska få leverera max 75 påhudade vildsvin per år direkt till detaljhandeln lär alltså inte fungera.