Vargjakt

vargjakt11_97a.gifSlug, samt både fräck och försiktig, anses vargen vara det mest svårjagade av skogens djur. Vargen har ett helt annat beteende än hjortdjur. Jakt på varg är något speciellt, spännande och intensivt, och med särskild teknik.


 -Här kommer det att hända!
Jag har ända sedan jag kom på passet för närmare två timmar sedan haft den där förunderliga känslan, närmast vetskapen om att nu, nu snart är det dags. ”Önskekänslan”, som får oss jägare koncentrerade till 100 procent med alla sinnen skärpta till det yttersta. Inga rörelser, inte ett ljud bara väntan.
Väntan på vad? En rörelse, vargar i långa snabba språng, var, när och hur ? Tja, det får väl visa sig.
Vargspåren i den täta blandskogen en bit från passet, samt även att jag har passet längst in i såten bådar gott. Snön ligger ca 30 cm djup och det är tre grader varmt, en skön vårvinterdag.
Passet är bara en plats i skogen, inga upphuggna skjutgator utan ett pass för hagelvapen. Längsta skotthållet kan bli ca 30 meter. Åt något håll går det att se lite längre in mellan trädstammarna, åt andra håll några meter.

Ryssland
Vi är en grupp på åtta personer som jagar varg i det ryska jaktområdet Vysjnij Volotjek, ca 30 mil nordväst om Moskva efter vägen mot S:t Petersburg. Något ödemarksområde är det inte utan närmast att jämföra med något område i mellansverige, som t ex Uppland. Det är gott om vägar, byar och stora jordbruk.
Jag och flera i vår grupp har i början av -90 talet jagat vildsvin och älg i området. Här var det då gott om dessa viltslag. Nu är situationen annorlunda, älg och vildsvin har minskat drastiskt. Orsaken är dels tjuvjakt, men framförallt den kraftigt ökade vargstammen.
Vargen är som tidigare lovlig året runt och får jagas med alla medel. Från användande av gift, plockning av ungar och till skytte från helikopter. Metoder som tidigare gjorde att vargstammen kunde hållas på en ur jaktens och folkförsörjningens synpunkt rimlig nivå.

Inga skottpengar
Efter Sovjetmaktens fall hade myndigheterna inte längre råd att betala skottpengar för varg och det blev även mycket kraftigt höjda bensinpriser. Detta innebar att enskilda jägare och jaktorganisationer tappade intresset för vargjakt eller inte längre hade råd att jaga varg i samma utsträckning som tidigare. Följden blev att vargstammen snabbt ökade på bekostnad av matnyttigt vilt och tamboskap.
Vargen anpassar sig fort efter omständigheterna. I Sverige kan vargen förefalla halvtam. I Ryssland där den jagas året runt och med alla medel är vargstammen trots detta mycket svår att hålla under kontroll. Vargarna här är naturligtvis mer skygga och försiktiga. Visar den sig oförsiktigt vid en by eller efter en väg överlever den inte länge.

Jaktmetoder
Av de ryska jägarna anses vargen vara det mest svårjagade av skogens djur. Skickliga vargjägare har därför ett högt anseende. Jaktchefen i vårt område, Nikolaj Sinjavin är en erfaren vargjägare och har mycket att berätta.
De egentliga sportmässiga jaktmetoderna är lockjakt fr o m i slutet av augusti och jakt med hjälp av lapptyg då marken är snötäckt.
Övriga metoder för att komma åt vargen fordrar naturligtvis även de skicklighet och goda kunskaper. Effektivt för att begränsa vargstammen anses det vara att plocka ungarna ur grytet. Det går till så att jägaren, som något så när vet i vilket område vargparet håller till, under ett par morgnar i slutet av maj – början av juni, med kompassen krysspejlar in hanens tjut från två olika håll. Hanen hör enligt ryssarna alltid av sig på morgonen strax innan han kommer fram till grytet med mat åt honan och ungarna.
Grytet kan vara grävt av vargarna själva eller ett gammalt urgrävt rävgryt. Det ligger vanligtvis ca 30 meter från en bäck eller annat vattendrag. Någon risk att ta ungarna är det inte då de vuxna vargarna alltid håller sig undan och inte anfaller.
Gift får användas av jägare med speciell utbildning och även saxar används.

Lapptygsjakt
Nu är det vargjakt med lapptyg vi är ute på. En metod som även var förhärskande i stora delar av Sverige en gång i tiden.
En metod att få vargarna innanför ett lapptyg är att ringa in en flock som lokaliserats genom spårning. Oftast lokaliseras då först vargflocken genom att spåren ses från bil. Därefter ringas området med bil efter vägarna. Är vargarna inne används sedan snöskoter för att genom ringning konstatera var vargarna finns i ett mindre område. Här är problemet att inte komma för nära vargarna, då de av erfarenhet vet att de kan bli beskjutna från skotrar. De flyr därför relativt lätt för en skoter.
Sista ringningen sker på skidor av jägare med stor lokalkännedom. Nu kan vargarna vara ringade i ett område på kanske 4 x 2 km.
Stöts vargflocken vid ringningen, vilket kan vara lätt hänt, blir det att börja om från början.

Jakt nu eller senare
Är inte dagen för långt liden kan nu jakten ske på en gång. I så fall sätts inte flagglinorna med lapparna upp runt hela området utan kanske endast några kilometer mot angränsande terräng där det befaras att vargarna kan gå ut. Posterna sätts ut efter en strategisk linje och jaktens final kan påbörjas.
Är det så att den avslutande jakten inte kan ske samma dag lappas hela området in för jakt nästa dag eller senare. Det är naturligtvis viktigt att uppsättningen sker på sådant sätt att inte vargarna får vittring av jägarna förrän det är för sent för dem att fly.
Rullarna med linor där lapparna är fastsatta rymmer 1 000 meter och är gjorda så att en man kan ha en rulle på ryggen medan en person sköter uppsättningen av linan i buskar eller käppar. Lapparna är 12 x 32 cm i klart lysande rött eller orange och sitter med en meters mellanrum på linan. Linan sätts så att underkanten av lapparna hamnar 15-20 cm över snön.

Vårt ”varghägn”
För att få vargarna inom det inlappade område där vi jagar, så har ryssarna åtlat med nötkött sedan i början av februari. När sedan en flock vargar börjat ta daglega i området så har lapptygen satts upp. Det inringade området är ca 5 x 1 km.
Från början fanns 9-10 vargar i området. Fyra vargar hoppade omgående över lapptyget och var borta. Vargar som en gång varit med om att forcera ett lapptyg går inte att hålla kvar. Ett annat problem kan vara att älg eller vildsvin river ner lapptygen.
Något enkelt jobb är det inte att vara vargjägare. Jakten är förenad med mycket hårt jobb och omfattande förberedelser, som kan ta veckor. Lapptygsjakten anses dock vara den effektivaste jaktformen. I nordliga områden med gles skog används främst helikopter för att minska vargstammen.

Kvar i veckor
Hur länge kan då vargarna gå kvar innanför flagglinorna? Kloka som dom är borde de snabbt genomskåda det hela. Något klart svar fick vi aldrig, men vargens försiktiga natur gör att det kan bli frågan om veckor.
När vi börjar jaga har vargarna varit instängda av lapptygen i tio dagar. Veckan innan vi anländer har det också bedrivits jakt i ”hägnet” och två vargar blev skjutna.
De flesta har nog trott att så fort det blev jakt och vargarna blev stötta inom lapptygen, då skulle de skrämda med långa språng passera skyttarna och överlevande djur forcera linorna. Men så är det inte.
Varg, samt andra stora rovdjur som björn och lo är inga ”flyktdjur”. Bortsett från en del ungdjur flyr inte de här djuren i onödan under någon panik. De blir inte stressade utan behärskar sig och ser till att de har allt under kontroll. Kommer en människa trycker de oftast eller smyger sig försiktigt undan. Släpper förbi personen och kan sedan ligga kvar eller gå fram för att känna vittringen i spåret.

Tryckjakt
Första dagens marsch i snön, från jeeparna parkerade i närmaste by och ut till jaktområdet, tar ca en timme och är verkligt svettdrypande. Följande dagar har vi lättare klädsel för trots att det är sista veckan i februari är det flera plusgrader.
Efter att ha passerat in i det inlappade området blir vi vartefter utställda 30-40 meter in från flagglinan efter en av långsidorna. Åtta ryska jägare, som går på skidor, trycker därefter igenom området mot oss. De vet var vargarna brukar ha sina legor och börjar bortom det området.
Att driva vargarna med en drevkedja går inte utan de måste tryckas fram. Med en drevkedja skulle vargarna antingen bara gå mellan drevkarlarna och bakåt, eller bara trycka och släppa dom förbi sig. Ensamma ungvargar kan dock vara mer lättskrämda.
Ryssarna rör sig i en gles kedja mot oss. Var och en åker lite kors och tvärs, står stilla långa stunder, slår emellanåt i träden med en käpp och hojtar någon gång för att hålla kontakten med de övriga. Allt för att skapa osäkerhet hos vargarna och få dem att röra sig mot oss i skyttekedjan.
– Vargarna har en otrolig förmåga att hålla sig dolda, berättar jaktchefen Nikolaj.
­ De smyger bara undan och kan ligga under ett vindfälle eller en tät buske för att släppa förbi en drevkarl. Det händer ibland att de kan smyga alldeles bakom en drevkarl på bara 20-25 meters avstånd för att se vad han har för sig.
– För jägarna som står på pass gäller det att vara helt stilla och tysta. Vargarna känner sig hela tiden för och kan komma på passkytten från vilket håll som helst.

Varg i passet
Första dagen ser Ove Sundman en varg på passet. Hållet är 50-60 meter, men han hinner inte skjuta innan vargen är försvunnen. Skogen i området är tät och några breda och långa skottgator finns inte.
Lämplig beväpning för varjakten är hagelgevär eller kombivapen. Hagelammunitionen ska vara laddad med ”varghagel”. Lämpligen och enligt ryssarnas rekommendation 6,2 millimeters hagel, t ex Winchester Buckshot, 4 Buck.
Andra dagen har Lasse Arvidsson en spännande upplevelse på passet. Sedan drevkarlarna passerat honom kommer en varg utsmygande från deras håll. Den har släppt ryssarna förbi sig och går bakåt. Lasse ser vargen på 25 meters håll. När han skjuter fram säkringen stannar vargen till, men fortsätter försiktigt smygande förbi. Något skott blir det dock inte då vargen i den enda möjliga skottgatan går bakom ett par vindfällen.

Nu smäller det
På andra dagens kväll då det börjat bli dags att plocka ihop, då smäller det. Tre snabba skott, några sekunder senare ytterligare två smällar, får oss övriga i passkedjan att hoppa högt.
En varg har kommit smygande parallellt med passlinjen och på ca 30 meters håll från en av skyttarna. Efter påskjutningen har den i långa språng passerat ytterligare en skytt där de två sista skotten kom.
Vargen blev dock inte kvar. En del blodstänk finns i snön, men ryssarna kan inte hitta vargen. Då mörkret är nära beslutar de att vänta till på morgonen för att följa upp spåret. En fälld varg betyder mycket ekonomiskt för ryssarna och de är naturligtvis inte nöjda med jaktens utfall, då inte vargen kan återfinnas morgonen efter.

Tredje dagen gillt
Nu är det tredje dagen och jag känner att nu, nu kommer vargen. Jag har tagit av gevärsremmen och har hagelautomaten osäkrad över armen. Allt är helt tyst, stilla. För fem minuter sedan hörde jag långt bortifrån ett par rop från drevkarlarna. Än kan det dröja innan någon varg kommer i närheten.
Så, något rör sig till vänster, 30 meter bort.
– En varg! Detta efterlängtade ögonblick, nu är det bara vargen och jag som existerar. Den går rakt emot mig. Halvvägs står en tät ”julgran” och när vargen är bakom lyfter jag geväret till axeln.
På 15 meters håll stannar vargen, blir stående. Den är stor, ljus. De gula ögonen lyser och den tittar intensivt alldeles förbi och bortom mig, ser mig inte trots avståndet.

Överlistad
Jag kan skjuta vargen med ett skott mot huvudet. Men nej jag avvaktar, det är synd att skjuta sönder skallen. Den vänder sannolikt snart bredsidan till. Intensiva sekunder av spänning tickar iväg.
Det är ett imponerande stort rovdjur som jag har nästan i knät.
– Slug, beräknande och försiktig som inget annat djur, men nu är du lurad.
I en smidig rörelse vänder så vargen bredsidan till och börjar gå mot det håll från vilket ryssarna har hörts.
Vargen faller i skottet utan en rörelse. Överlistad, känslan av jägarglädje som bubblar i bröstet efter att ha fått skjuta en varg är något utöver det vanliga.
En gammal dröm där jag som främsta önskevilt haft vargen har gått i uppfyllelse. Skjuten i varglandet framför andra, Ryssland och på klassisk lapptygsjakt. Ja, livet kan vara härligt.
En rysk vargjägare sa vid ett tillfälle:
– Jag högaktar vargen, den är den svåraste motståndare en jägare kan ha.
Resan arrangerades av Artemis Jakt & Äventyr AB, Uppsala.
Text och foto: JAN DOMARHED

AKTUELLT

Skarp kritik mot polisens hantering av vapenärenden

Linköping (JJ) Polisprofessor Stefan Holgersson riktar skarp kritik mot polisens myndighetsutövning i vapenärenden. I en forskningsrapport kommer han fram till att polisen klipper och klistrar i lagtexter och inte lägger fram uppgifter som talar till klagande personers fördel.

Annonser