Vargjakt orsakar journalistiska magplask

Vargvännerna vill absolut inte gå med på svensk vargjakt. Nu har de även fått god hjälp från SVT i debatten, trots att vargstammen ökar med 15 procent varje år.

Vargvännerna vill absolut inte gå med på svensk vargjakt. Nu har de även fått god hjälp från SVT i debatten, trots att vargstammen ökar med 15 procent varje år.
Naturvårdsverkets beslut att några länsstyrelser i Mellansverige ska få bestämma om licensjakt på varg i vinter har fått kramarsidan att protestera våldsamt.
Ylandet från söders höjder i Stockholm har fått den svenska journalistkåren att rusa till vargvännernas försvar.
Under hösten har SVT visat upp flera exempel på bristande journalistisk he­derlighet.
Först ut var Debatt den 6/11 2014 som bland andra hade bjudit in Conny Andersson från APU (Anti Poaching Unit), mannen som gav mytomanin ett ansikte. Bland annat påstod han att vargarna i Riala norr om Stockholm var ”…utrotade på grund av tjuvjakt”.
Verkligheten är dock en helt annan.
Enligt vargforskaren Olof Liberg har flera av Rialavargarna dykt upp på andra håll i landet.
– Hannen dök upp i Värmland där han fått en ny kull. En av tikvalparna har bildat revir i Östmark utanför Oslo där hon fått valpar. En annan valp har dödats av tåget i Skåne, medan
ytterligare en valp blev påkörd av en bil i Jämtland, berättar Olof Liberg.

Veckans Brott
Nästa fadäs stod Veckans Brott för den 11/11 2014 då programmet bland annat handlade om illegal jakt på varg.
Som ”expert” i de filmade inslagen hade man Erold Coleman, polis och utredare av illegala jaktbrott.
Coleman strödde en rad påståenden omkring sig som illustrerades med klipp från filmen Vargkriget som sändes i tv för flera år sedan. Filmen är känd för att den innehåller många faktafel.
– Illegal vargjakt går inte till som det framställs i filmen. Filmaren har helt enkelt blivit lurad av några mytomaner, säger Olof Liberg.
Vad redaktionen heller inte berättade var att Erold Coleman är en ledande medlem i Svenska Rovdjursföreningen och att han har en egen spalt i föreningens tidning.
Påståendena i Veckans Brott om den ille­gala jaktens omfattning fick sådan fart att till och med den vanligtvis sansade GW Pers­son ryktes med och började tala i tungor.
Bland annat sa han följande om jägarna:
– Logiken är inte påtaglig. Det dödas och skadas många fler jakthundar per år av vildsvin än av vargar, och vildsvinen är jägarna varma vänner av så de vill man ha kvar.
Men vänta nu! Hur var det med logiken?

Statistik
Tittar vi i Agrias statistik så framgår det att under 2013 dödades/skadades fem hundar av varg och 152 av vildsvin. Alltså, vildsvinen är farligare än vargen. Eller?
Om vi räknar med att 400 vargar dödar/skadar fem hundar per år så betyder det att det går 80 vargar på varje hund. När det gäller de 250 000 vildsvinen som skadar/dödar hundar så går det åt 1 645 vildsvin. Vargen är alltså oerhört mycket farligare för hunden än vildsvinen.
Vi kan också läsa i Agrias statistik över skadade eller dödade hundar i varglänen Värmland, Dalarna och Gävleborg. Där fram­går att vargen är, bortsett från trafiken, det enskilt största hotet mot hunden.

Skruvad debatt
Hur mår de finsk/ryska vargar vi har i Sverige?
Enligt rapporten Varg i Skandinavien och Finland inventeringssåret 2013/2014, alltså förra vintern, så fanns det cirka 400 vargar i Sverige/Norge.
Av forskarrapporten framgår att vargen har en genomsnittlig tillväxt på 15 procent per år sedan femton år tillbaka trots den ”… betydande tjuvjakt” som Veckans Brott hävdade.
Den kraftiga tillväxten talar således för att tjuvjakten inte är särskilt betydande.
Att Debatt tar in en person som Conny Andersson kan förklaras med att programmet är mer av underhållningskaraktär och därför är det inte så noga med att tala sanning.
Men att redaktionen för Veckans Brott vidarebefordrar rena vandringssägner och låter rovdjursföreningens representant med­­verka som ”expert” på tjuvjakt utan att näm­na hans bakgrund tycker jag inte är hederligt.

Leif Andersson

AKTUELLT

Skarp kritik mot polisens hantering av vapenärenden

Linköping (JJ) Polisprofessor Stefan Holgersson riktar skarp kritik mot polisens myndighetsutövning i vapenärenden. I en forskningsrapport kommer han fram till att polisen klipper och klistrar i lagtexter och inte lägger fram uppgifter som talar till klagande personers fördel.

Annonser