Girjas sameby har avlyst jakten på en stor del av byns marker i fjällen. Foto: Per Jonson

Upprörda reaktioner över ripjaktens förkortade jakttid

Jakttiden på ripa kortades ordentligt och regeringens beslut gick stick i stäv med Naturvårdsverkets förslag. Nu ska jakten avslutas den 15 februari i stället för som förslaget 15 mars. Dessutom ska älgjaktpremiären tidigareläggas vilket delvis kommer trycka undan möjligheterna till ripjakt inledningsvis på säsongen. Jägare och forskare är förvånade och besvikna över beskedet.

"}}

I Naturvårdsverkets förslag på förändringar av jakttiden för ripa harmoniserades jaktsäsongens avslut. Norrbottens- och Västerbottens läns datum för jaktavslut skulle komma att gälla även i Dalarna och Jämtlands län. Forskningen visar tydligt att det inte finns biologiska skäl att korta jakten. Enligt ripforskaren Maria Hörnell Willebrand är jakten inget hot mot riporna. De de två första ripjaktveckorna för 80-85 procent av uttaget.

– Det jaktliga uttaget på i slutet av säsongen på vintern är mycket litet. Jag förstår frustrationen hos jägarna. Jakttiderna ska bygga på biologi och inte politik. Varför tillfrågas vi forskare om våra slutsatser ändå inte har betydelse. Jag måste missförstått jakttidsberedningens syfte om det kan kohandlas med jakttider, säger Maria Hörnell Willebrand, ripforskare som bland annat tagit fram ripinventeringsmetoden som används här i Sverige.

Tidigare älgjaktpremiär påverkar också

Men jakten på ripa påverkas inte bara av att jakttiden kapas i slutet. Även inledningsvis blir det indirekt påverkan på jakten. Älgjaktpremiären brukar resultera i att marker där ripjakt bedrivs avlyses. Med den nya fasta jaktstarten den första september kommer fågeljägare potentiellt sett tappa upp till en veckas jakt på ripa i många områden.

I Jämtlands län meddelade exempelvis länsstyrelsen tidigare i vår att jaktdagarna i områden där jakttillstånden lottas krymptes till en vecka. Det finns dock enligt handläggare där en dialog om att vissa områden kan vara öppna trots älgjakt.

Provverksamhet för stående fågelhundar kommer också att försvåras eftersom jaktproven fram tills i dag samsats med jakten under det korta tidsintervall som nu finns mellan jaktpremiär den 25 augusti och älgjaktpremiären.

”Folk är förtvivlade”

Birgitta Isaksson är ordförande för Svenska Jägareförbundets länsförening i Norrbotten och hon berättar att beskedet kom som en kalldusch.

­– Folk är förtvivlade. Jag pratade nyss med P4 Norrbotten och de har blivit fullständigt nedringda av upprörda jägare. Nu hugger man av ripjakten i båda ändarna och det som känns värst är att vi inte vet varför. Det måste skett politiska förhandlingar i slutskeendet och då frågar jag mig, vad låg i potten?

Jonas Seger, medarbetare på Jaktjournalen och ripjägare från Luleå blev också överraskad över förändringen i jakttiden och är kritisk till inskränkningen.

– Jag flög i taket när jag läste det och frågade mig varför? Nu är ju vårjakten efter ripa helt borta. Innan den femtonde februari är dagarna alldeles för korta, vädret i fjället mycket ostadigt och snöförhållandena osäkra. Jag tror detta är början på slutet för oss som vill kunna jaga i fjällen. Det finns starka intressen som vill avfolka dem helt. Flera ripjägare som hjälpt till att inventera tänker inte fortsätta, säger Jonas Seger

Spiken i kistan

En av dessa är Johan Forsner från Umeå. Han har i flera år varit mycket engagerad i fjälljaktfrågan och jagar dessutom med sina fågelhundar på fjället hela säsongen. För honom känns den en månad förkortade jakttiden som sista spiken i kistan.

­– Jag är färdig med fjället nu. Politikerna lägger en död hand över fjälljakten nu. Den här förändringen i jakttiden för ripa visar så tydligt hur beroende politikerna är av Miljöpartiet. Jag kommer aldrig mer inventera några ripor. Birdlife kan få göra det i fortsättningen.

Ripforskaren Maria Hörnell Willebrand tror dock inte en protest via slopad inventering löser problemet. ­

– Jag förstår varför ripjägarna hoppar av inventeringen men det är dessvärre jägarna själva som påverkas. Det är mycket enklare att göra inskränkningar i förvaltningen om det inte finns något inventeringsunderlag som visar att bestånden tål jakt, säger hon.