Korthåriga vorstehn Compis är Martin Jönssons första fågelhund. Redan under sin första jakthöst segrade han i vorstehklubbens riksprov i unghundsklassen.
– Compis har tillsammans med ett par jaktkompisar lärt mig allt jag kan om jakt med stående fågelhundar, berättar en stolt husse som haft stora framgångar med sin dubbelchampion.
När Martin Jönsson beslutade sig för att skaffa en fågelhund sökte han en hund som skulle vara robust och kunna följa med husse.
– Jag lever ett aktivt liv vilket innebär att min hund bortsett från jaktturer skulle kunna följa med på fiskeresor, fjällvandringar och skoterturer. Valet av en korthårig vorsteh visade sig vara perfekt, berättar Martin.
Compis har varit med på allt och klarar till och med heldagar i liten båt under fisketurer på havet i Norge.
Första hunden
Martin som bor i Skellefteå hittade en valpkull hos Carl-Johan Waller i Bodbysund. Carl-Johan var enligt Martin inte helt enkel att övertyga om att sälja en valp till Martin. – Jag kan förstå att Carl-Johan var tveksam eftersom min enda erfarenhet av fågeljakt var att ha följt med en jaktkamrat och jagat med en breton, berättar Martin. Efter ett par besök i Bodbysund fick Martin till sist klartecken och kunde hämta sin valp. Compis är efter Tjädrarns Aivak, en hanhund som ägs av Roger Marklund, Abisko, som var Månadens hund i Jaktjournalen 2009. Tiken är Tvärnypets Hindra.Viktig valpkurs
Med fulltankad bil åkte Martin och hämtade sin valp och körde sedan till dess Compis somnade. Med den taktiken fick han snabbt en hund som trivs med att åka bil. Nästa steg i utbildningen av hund och husse var när Martin anmälde sig till en valpkurs som leddes av Fredrik Stenlund. – Fredrik var tydlig och bra på att lära ut vilket hjälpte både mig och Compis, berättar Martin. Momentet apportering var helt nytt för Martin och han fick enkelt och effektivt lära sin hund hålla, bära, gripa och hämta. Med Fredriks pedagogik gick det snabbt för Compis att fatta galoppen.Den viktiga stoppträningen
Martin fick omgående veta att ett av de absolut viktigaste momenten när man jagar med en fågelhund är att kunna sätta (stanna) sin hund i alla situationer. En fågelhund som går efter fågel som lättar eller efter skott kommer inte att lyckas på jaktprov. Utbildningen av Compis blev grundlig och Martin började med sin hund på nära avstånd och kommenderade sitt. När Compis började fatta dressyren utökades avståndet till dess Martin misslyckades. – För varje misslyckande backade vi ett par steg och började om, berättar Martin. Till sist fick flera hundar springa lösa och Martin kunde stanna och även kalla in sin hund samtidigt som de övriga hundarna fick springa lösa. Under sommaren tränade Martin sin hund att vara lugn och stilla hemma i lägenheten tillsammans med familjens barn som lekte kring Compis. – Det krävdes en hel del träning eftersom Compis var en mycket livlig valp.Misslyckad jakthöst
Compis första jakthöst sammanföll med en rejäl krasch bland både skogfåglar och ripor i fjällen. Martin jagade tio heldagar på fjället och lyckades under den tiden bara stöta en ripa i medvind. – Det var allt annat än roligt, jag sköt inte en enda fågel men visste naturligtvis att det inte var hundens fel. Våren 2009 arrangerade Västerbottens Fågelhundklubb träning i Tärnaby och där träffades Martin och Stellan Johansson. Stellan såg omgående att Compis var ett ämne till något stort och hjälpte Martin och Compis med sina kunskaper om hur man ska gå till väga med en unghunds första fågelkontakter.
Compis har ett löst och fint apportgrepp.
Mycket fågel och många stötar
Den första dagen hade Compis åtta fågelkontakter. Varje gång gick Compis för nära vilket innebar att fåglarna tog till vingarna och försvann i fjället. För varje stöt blev husse mer och mer sur, medan Stellan blev allt gladare. Stellan kunde se hur Compis kalibrerade sig och stannade tidigare och tidigare för varje fågelkontakt. Dagen avslutades utan att Compis lyckats stå för en enda ripa. Efter en natts sömn verkade det som om Compis smält gårdagens erfarenheter och omsatte dessa omedelbart i ett i det närmaste perfekt fågelarbete. Compis markerade fågel och gick sedan på en löpa som slutade i ett stramt stånd. Compis reste sedan fågeln på kommando från Martin som därefter kunde sätta Compis på kommando. Det första fågeljobbet var ett faktum och det lovade gott för framtiden.Första jaktprovet
Helgen efter var det fågelhundsträning i Klimpfjäll på lördag och prov på söndag. På lördagskvällen tränade Martin och Compis kastapport tillsammans med Lennart Andersson, ordförande i Västerbottens Vorstehklubb. – Det var något nytt för mig, men Compis hade inga problem så vi ställde upp på jaktprovet dagen efter trots att det inte var meningen, berättar Martin. Provet började illa för Martin som körde sönder skidbindningen i sina nya fjällskidor och tvingade mer eller mindre krypa fram under dagen. För Compis gick det bättre. Han skötte fåglarna korrekt och klarade kastapporten utan problem. Compis fick en åtta i fält och en tia i apport vilket gav honom ett förstapris i unghundsklassen. Eftersom det var Martins första jaktprov tog det flera timmar innan kompisarna hade förmått honom att förstå att Compis gjort ett kanonresultat.Riksprovsvinnare i sin andra start
Compis andra jaktprovsstart blev i Lima där vorstehklubbens riksprov avgjordes. Compis skötte sig perfekt och det sköts en orre under provet plus att han hade en godkänd fågeltagning på en tjädertupp. En nia i fält och en tia i apport gav Compis segern i unghundsklassen. Martin berättar att han lovat uppfödaren att ställa upp på jaktprov utan att riktigt veta vad det innebar. Efter två prov och en seger i riksprovet förstod han i alla fall att uppfödaren skulle vara lika nöjd som han var själv. Compis fortsatte sin jaktprovskarriär med ett par andrapris på vårprov och sedan ett par förstapris i elitklass. Compis lyckades även placera sig som tvåa på riksprovet i elitklassen.Snygg hund
Compis är inte bara framgångsrik, han har även utseendet för sig och blev utställningschampion innan han var jaktchampion. – Jag fick hjälp av Lennart Andersson som tog med Compis på ett par utställningar, berättar Martin. För att få ut jaktchampionatet var Martin tvungen att göra ett spårprov. – Det var ett nytt moment för mig. Jag visste inte hur det gick till eller hur man skulle träna, säger Martin. Samtidigt hade familjen utökats med ett andra barn, och spårprov stod långt ner på prioriteringslistan. – Till sist tjatade kompisarna på mig så mycket att jag fixade spårprovet och därmed så var Compis klar dubbelchampion.Anpassar söket
Vi går ut med Compis på Martins marker i Knaften strax utanför Lycksele. Vi lyckas pricka en dag med minusgrader och skarpt före. Det visar sig att våra misstankar bekräftas och fåglarna lättar långt innan vi hinner fram. – Det bästa med Compis är söket, säger Martin. Han jagar intensivt, men anpassar söket till förehållandena. I fjället går han ut stort men i skogen jagar han med så bra kontakt att jag aldrig behövt använda pingla eller pejl för att hålla reda på var han står när han hittat fågel, säger Martin. Från början trodde Martin att Compis var en utpräglad fjällhund, men det visade sig att han fungerar lika bra i skogen. – På fjället går han stort med högt huvud. I skogen söker han snävare, står för löpor och kan till och med hantera gamla tjädertuppar som listigt försöker springa undan.
Compis är inte bara en duktig jakthund, han är även utställningschampion och naturligtvis husse Martin Jönssons ögonsten.
