Stefan Carlsson är inte återställd men klarar jobbet. Här fotograferad utanför sin guldsmedsaffär i Uppsala, där jakthundarna är med på dagarna. Foto: Privat

Stefan berättar om det osannolika vådaskottet

Det var Stefan Carlsson som drabbades i den närmast osannolika jaktolyckan och träffades av ett vådaskott som passgrannen avfyrade på cirka 800 meters avstånd. Kulan gick rakt igenom båda underarmarna på Stefan.- Jag hade en otrolig tur i oturen - det här hade kunnat sluta mycket värre, konstaterar han.

"}}

Jaktjournalen har kortfattat berättat om domen mot mannen som avlossade vådaskottet – se länk längst ned under artikeln.

Nu har det gått drygt ett år sedan olyckan och Stefan är inte återställd.

– Jag driver guldsmedsbutik i Uppsala och kan göra mitt jobb även om rörligheten är begränsad i högerarmen.

Händelsen inträffade lördagen den 19 september 2020 under älgjakt i Jämtland. Stefan hade tagit sitt pass och dirigerat en jaktkompis tillika jaktgäst vidare till ett annat pass.

Jaktkompisen hade laddat sin studsare i kalibern 7 mm remington magnum och glömt att säkra vapnet. Han kom på att han befann sig på fel plats och skulle resa sig för att leta vidare efter passet. Då small ett vådaskott av.

”Exploderade min bössa?”

– Jag satt på en hemsnickrad pall och hade bössan i knät. Jag hängde över den och följde en av hundarna i Astron. Plötsligt hörde jag en ljuddämparsmäll och tänkte, vad fan, exploderade min bössa? Jag snurrade runt bössan och då började blodet forsa ur armarna på mig. Då förstod jag, helvete nu har det hänt, det som inte får hända – jag har blivit skjuten, berättar Stefan Carlsson.

Kulan gick rakt igenom vänster underarm och bringades i wobbel innan den gick rakt igenom höger underarm också.

Första frågan som for genom huvudet på Stefan var hur det skulle gå med jobbet som guldsmed.

– Jag lade ifrån mig bössan och kollade att alla fingrarna fungerade. Fine, då klarar vi det här, tänkte jag. Sedan ropade jag till jaktledaren på radion och sa att jag var skjuten. Har du skjutit dig själv? frågade han. Nej, någon annan har skjutit mig, svarade jag.

Vänsterhanden gick inte att röra och högerarmen var helt ledlös, eftersom benet var avskjutet. Men i det läget kände Stefan ingen smärta.

– Jag förstod att jag skulle svimma av blodförlusten, så jag lade mig ned på marken, lade upp fötterna på pallen och höll armarna så högt jag kunde, berättar han.

”Hundmat, som kirurgen sa”

Jaktkompisarna anlände och med hjälp av kläder som de rev sönder, och silvertejp, satte de blodstoppande tryckförband på kulhålen i Stefans armar.

– Då sjönk adrenalinhalten hos mig och jag fick en fruktansvärd värk. Jag låg och sparkade och hyperventilerade, berättar Stefan.

Ambulanshelikoptern landade en bit bort på en vändplan och sjukvårdspersonal, räddningstjänst och jaktkompisar förankrade Stefan på båren med silvertejp, så att han kunde bäras bort från passet i den oländiga terrängen. Sedan flögs han till sjukhuset i Östersund och två dagar senare vidare till Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Höger underarm var krossad, till hundmat som kirurgen sa, konstaterar Stefan.

Läkarna har försökt lappa ihop underarmsbenet med skenor och armen är helt läkt. Men Stefan har begränsad rörlighet. Han kan inte räta ut armen ordentligt och inte heller böja den fullt ut och i vissa vinklar.

Rikoschett?

Stefan betraktar olyckan som helt osannolik.

– Det var en remsa ung tallskog, som var så tät att det inte går att se igenom den, mellan mig och skytten. Kulan kom inte som en lobb över trädtopparna, för då hade den inte gått rakt igenom båda underarmarna på mig. Under vägen måste det ha blivit rikoschett mot någonting och kulan fortsatte mot mig. Hade jag haft ryggstöd på pallen och lutat mig bakåt hade jag aldrig träffats, säger Stefan, som fortsätter:

– Jämför man med Harrisburg, så var sannolikheten för den olyckan 110 procent jämfört med det här.

Stefan och jaktkompisen som avfyrade skottet av misstag är fortfarande bästa vänner.

– Det var en helt osannolik olycka och han har mått jättedåligt av vad som hänt.

Stefan fick aldrig någon chock vid händelsen.

– Jag har två weimaranrar som jag jagar med. En dag nyligen var jag ute och släppte dem i skogen och då kom jag plötsligt att tänka på att det pågick älgjakt i närheten. Då frös jag till. Det är mycket möjligt att chocken kommer som en flashback senare, säger Stefan.

Jaktkompisen dömdes nyligen till 40 dagsböter för oaktsamhet.

Kulan runt halsen

Stefan, som är hängiven jägare och pistolskytt och utbildar andra pistolskyttar, har i efterhand funderat på vilka lärdomar man kan dra av olyckan – förutom att vapen aldrig ska laddas förrän man kommer fram till passet.

– Som passkytt ska man ha snitslar att följa till sitt pass. Kommer man inte fram ska man meddela jaktledaren det omedelbart, så att att man får hjälp att hitta. Nytt för i år i jaktlaget var att det delades ut första hjälpen-kit till alla jägare – det var det ingen som tänkt på tidigare, säger Stefan.

Han råkade ut för en hemsk olycka och det är oklart hur pass återställd han kommer att bli. Men Stefan Carlsson är ingen knäckt man – han sprudlar av energi och kan även betrakta det hela med distans.

– Kulan fastnade innanför tyget i högerärmen och trillade ut på marken när de skar av mig kläderna. Jag har begärt att få behålla den som ett minne. Jag ska hänga den runt halsen, säger Stefan Carlsson.

På höger underarm syns ärrbildningen efter kulan som gick igenom vänster underarm, bringades i wobbel och gick igenom höger underarm också.