Sju av nio valpar födda av de flyttade finsk-ryska vargarna i Tiveden är konstaterade döda. Bild: Naturvårdsverket och Gettyimages

Statliga vargflytten till Tiveden hittills ett fiasko

Tiveden (JJ) Statens flytt av två finsk-ryska vargar från Norrbotten till Tiveden i Örebro län är hittills ett fiasko. Inte en enda av deras nio avkommor har ännu lyckats föröka sig i den svenska vargstammen.

Den 16 januari 2013 konstaterade länsstyrelsens personal i Norrbotten två vargar i i Norrbotten. Det är renskötselområde, så där kunde de inte vara. Därför sövdes vargarna från helikopter. Sedan lastades de i transportburar och kördes med bil drygt 110 mil söderut i Sverige. Cirka 21 timmar senare släpptes de ut i Tivedens nationalpark på gränsen mellan Örebro och Västra Götalands län. Samhällets plan lyckades på en punkt: Tiken löpte och vargarna blev kvar i området. I månadsskiftet april-maj 2013 födde vargparet en kull valpar. Med facit i hand vet vi att vargarna sannolikt var helsyskon. De fick dock en valpkull till, våren 2014, men därefter försvann hanen. Totalt fick flyttvargarna i Tiveden nio avkommor.

Sju konstaterade döda

Linn Svensson är inventeringsansvarig för varg på Viltskadecenter och berättar att ingen av vargarna födda i Tivedenreviret finns konstaterade i livet. – Sju av dem har dött i skyddsjakter eller trafikolyckor. Det föddes två till, men dem har vi inte funnit några spår eller spillning efter utanför födelsereviret, säger Linn Svensson. Två vargar födda av de finsk-ryska vargarna i Tiveden skulle alltså kunna finnas i livet. De är fyra-fem år gamla och skulle ha undgått att bli upptäckta – men det tror inte vargforskare Olof Liberg på. Han håller för sannolikt att de är döda. – Det här är ett problem för vargar som ska nyetablera sig. Det är i stort sett fullt i vårt vargområde, så det är stor risk att de lämnar det. Och då är överlevandschansen liten – oavsett om de går söderut, norrut eller västerut, säger Olof Liberg. Vargar har mycket god kännedom om andra vargars revir. Om de rör sig i främmande revir riskerar de att bli dödade av artfränder.

Exemplet med Junselevargen

Ett exempel som tydligt illustrerar det är Junselevargen som flyttades fyra gånger och vandrade norrut igen. Hon var GPS-märkt och hennes sändare visade hur hon för det mesta sprang precis på gränsen mellan olika revir – och förflyttade sig snabbt när hon var inne i andra vargars hemområden. – Det finns fortfarande luckor mellan reviren i Mellansverige, men det är inte alltid nya vargar hittar dem och tycker om dem, säger Olof Liberg. Han beklagar att Tivedenvargarna inte lyckats gå in i den svenska vargaveln. Men Liberg pekar på att tiken fortfarande finns kvar. I efterhand visade det sig att Svenska staten flyttade två vargar till Tiveden som var syskon, sannolikt helsyskon, anser Liberg. – Det gjorde att deras avkommor fick hög inavelsgrad. Men ännu är slaget inte förlorat, eftersom tiken finns kvar i området och har fått en ny kull med en annan hane. Det är fem nya avkommor konstaterade och just nu är tiden då de normalt lämnar sina födelserevir. Det ska bli spännande att se hur det går för dem, säger Olof Liberg.

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen.se 070 – 744 18 21