Karl Lundström är expert på sälar och jobbar vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Under krisåren då sälarna drabbades av sälpest 1988 och 2002 samt av fågelinfluensa 2014 gick antalet knubbsälar ner kraftigt. Vid räkningen 2015 bedömde man att det fanns knappt 13 000 sälar i Västerhavet, inklusive danska Kattgatt. Men nu är det totala antalet fler. – Ja, det handlar om minst 20 000 sälar nu och flest i Kattegatt. Det är historiskt mycket och i samma nivå som i början av 1900-talet, säger Karl Lundström. – Nja, vi vet att när de är så många så kan man inte strunta i deras betydelse. Sälarna i Kattegatt äter mer torsk än vad yrkesfisket fångar. Sälarna verkar äta de mindre torskarna. Yrkesfisket tar upp de större. Exakt hur det påverkar torskbeståndet vet vi inte riktigt ännu. Det finns ju tecken på att torsken hämtat sig i Kattegatt. – Hur sälarna påverkar fiskbestånden i Koster-/Väderöfjorden där yrkesfisket själva månat om lokala bestånd är också en fråga. I värsta fall påverkar mycket sälnärvaro återväxten negativt av fiske på alla de här områdena. Det är dags att ta reda på hur detta hänger ihop. I värsta fall påverkar mycket sälnärvaro återväxten av fisk negativt i alla här nämnda områden. Under 2016 gav Naturvårdverket tillstånd till att skjuta max 200 knubbsälar som skyddsjakt av säl vid enskilda redskap i Västra Götaland och Halland. Till och med december rapporterades 170 sälar skjutna på västkusten och 133 av dem i Västra Götaland. Den goda tillgången på säl gör, att man kan se dem av och till simmande inne i tätorterna utmed Bohuslän, rapporterar Bohuslänningen.