Så slog storbranden i Västmanland mot jakten

Västmanland (JJ) Stora bränder härjar runt om i Sverige och många jägare är oroade för hur det ska gå med jakten. I Västmanland finns facit efter 2014 års storbrand.

På vissa ställen i Västmanland brann det så hårt att hela jordlagret försvann. Där har det inte kommit upp grönska ännu. Foto: Gettyimages och Mikael Moilanen, fotomontage

Det var 14 000 hektar mark som gick upp i rök branden sommaren 2014 i Västmanland. Få större djur dog i lågorna.

– Viltet har en bra förmåga att ta sig undan. Det var få större däggdjur som strök med. Man hittade fem djur som misstänks ha dödats av elden, säger Lars Björk.

Han är jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet och pekas även av forskare ut som den som vet mest om hur det gick med jakten efter storbranden.

Mindre djur, ormar, igelkottar, och en hel del gnagare dödades säkert i elden.

Mössen lika många igen

Lars Björk, Jägareförbundet

– Mössen studerade man i ett projekt på Grimsö Viltforskningstation hösten 2014. Man satte ut hundratals musfällor i brandområdet och jämförde med musfällor som sattes ut runt Grimsö. Fångsten av möss i brandområdet var omkring 30 procent av det som fångades i forskarnas referensområde. Det handlar nog om att mössen kom undan genom att ta sig långt ned i håligheter, säger Lars Björk.

Redan ett och ett halvt år efter branden var antalet möss i brandområdet lika många som utanför brandområdet.

När man åker runt i de eldhärjade skogarna i Västmanland slås man av att växtligheten återkommit olika snabbt i olika områden. På sina ställen brann det så kraftigt att hela jordlagret gick upp i rök och där ligger i dag sten och berghällar blottade. Det är lite gräs och sly.

Men på andra ställen har växterna återkommit med sådan kraft, att det försvårar exempelvis småviltsjakt.

Älgjakten lika stor igen

– Rådjur för vi ingen riktig statistik över, men på många håll går det bara att skjuta längs med vägarna. Rådjuren täcks helt av växtligheten, säger Lars Björk.

För älgjakten tog det fyra år innan avskjutningen i själva brandområdet kom upp lika hög nivå som före branden.

– Första året kunde man inte jaga alls, eftersom det stod kvar brandskadade träd som det var farligt att vistas bland. Sedan steg avskjutningen sakta under två år och i höstas var man uppe i samma nivå som före branden, säger Lars Björk.

Älgskötselområdena där de branddrabbade markerna ingår har dock skjutit samma tilldelningar hela tiden. Även det ett bevis för att få älgar dödades av lågorna.

Björn Örtenblad.

Slyhav inom ett par år

Björn Örtenblad är ordförande i Snytsbo älgskötselområde som förvaltar 30 000 hektar mark nära Norberg. Hans bild är att det blev mindre påverkan på viltstammarna än han hade kunnat föreställa sig.

– Redan ett par veckor efter branden var det älg, rådjur och vildsvin inne i brandområde. Det sköts också älg första hösten, även om det var farligt att vistas bland de brända träden, säger Björn Örtenblad.

Det tog kortare tid än fyra år för jakten att komma tillbaka i samma omfattning som före branden.

– Senaste jakten var det nästan lättare att jaga i de eldhärjade och avverkade områdena, eftersom man ser mycket långt omkring sig. Det blir värre när slyn växer upp, då kommer det att bli ett slyhav för viltet att gömma sig i, säger Björn Örtenblad.

Jakten i naturreservatet

Inom 6 420 hektar av det eldhärjade området i Västmanland inrättade staten Hälleskogsbrännans naturreservat, där all bränd skog legat kvar och inte får röras.

– Vi har jagat även där och lyckats ganska bra. Men vi inte kunna skjuta i alla lägen, eftersom det varit omöjligt att få ut älgarna på grund av alla träd. Det har också varit farligt att släppa hundar när exempevis vildsvin kunnat gömma sig i slyn, säger Björn Örtenblad.

Mikael Moilanen
mikael.moilanen@jaktjournalen.se
070 – 744 18 21

 

På sina håll blir det mycket gott om mat för viltet. Foto: Mikael Moilanen

ANNONS ▼
ANNONS ▼
AKTUELLT

Läraren som demonstrerade med Djurfront har lämnat sitt jobb

Folkhögskoleläraren som demonstrerade med Djurfront utanför Kupolen i Borlänge har lämnat sin tjänst på Brunnsviks folkhögskola. – Han jobbar inte på skolan längre, säger socialdemokratiska riksdagsledamoten Maria Strömkvist, som är styrelseordförande på skolan.

Överklagar igen och försöker stoppa skyddsjakt på varg

Svenska Rovdjursföreningen strider i domstolarna och driver opinion för att stoppa skyddsjakt på varg. I ärendet med jakten på en varg i Östergötland har föreningen fått nej av förvaltningsrätten och hovrätten en gång. Nu har de skickat in en ny överklagan.

Nytt beslut: Det blir Stövar-SM för harhundar i år

Svenska stövarklubbens centralstyrelse har beslutat att Stövar-SM för harhundar ska genomföras på senhösten, trots coronapandemin. – Vi tar god höjd för vad Folkhälsomyndigheten och Kennelklubben uttalat, säger Gunnar Pettersson i styrelsen.
ANNONS ▼