Rofylld vårjakt på Dalälven

Det är knäpptyst så när som på ett par tranor som ropar i fjärran. Dalälvens svarta vatten pressas långsamt nedströms i den djupa älvfåran. Robert Klöfver, Norr Amsberg, spanar i kikaren från fören på ekan. Det här är livet – att en vårkväll sakta glida nedströms älven i jakt på bäver.

Medan vi sakta glider nedströms spanar Robert av kanterna på älven.

Dalälven är så långt från en liten skogsbäck man kan komma. Otaliga är de kubikmeter vatten som sakta forcerar österut från fjällvärlden. Här, ett par kilometer nordväst om Borlänge, jagar Robert Klöfver, uppvuxen och bosatt i Norr Amsberg, ett stenkast från älven.

Han har jagat bäver i många år, men också guidat många andra jägare som uppskattar tjusningen och stillheten med vårens bäverjakt.

Möter våren

– Det är något speciellt med bäverjakten, säger Robert medan han låser upp hänglåset på kättingen som håller ekan på plats.

– Det är både unikt och fridfullt att sitta i ekan mittpå älven och spana.

För det är precis så jakten på den omkring en kilometer långa älvsträckningen går till. Att sitta på land är inget att rekommendera. Älvbrinken är brant och snårig. Det är i princip omöjligt att få ett läge på någon bäver om den sätter sig på samma sida som man passar från. Till den andra sidan är det långt över hundra meter och skjuter man en bäver krävs en rejäl resa för att hämta djuret.

Baverjakt15

Båten gäller

I stället nyttjar Robert båt och ror sig uppströms för att sedan sakta glida med vattnet nedström. Det gäller att spana noga längs med strandkanterna. Träd och grenar lutar sig ut över vattnet och det är lätt att missa den lilla bruna krabaten som sitter och gnager i kanten.

Det är en kväll i slutet av april. Tidigare på säsongen är det inte alls lika mycket aktivitet i älven. Men de senaste veckorna har bävrarna börjat visa sig på allvar. Robert har rekat några gånger.

– Jag har skjutit ett tiotal bävrar i älven hittills genom åren, men i ärlighetens namn tycker jag nästan att det är lika kul att guida andra till jaktlycka, säger Robert som har hjälp hitresta jägare att komma till skott på närmare ett 30-tal bävrar.

Rustad för bäverjakt

Men i dag har Robert med sig bössan själv. Vid fötterna ligger en Blaser i kaliber .308 försedd med ljuddämpare och laddad med Scierra Varminter.

– Jag brukar uteslutande skjuta bävrarna från båten. Ibland när de sitter på land och ibland när de simmar. Det ger en extra dimension att lägga sig ner i båten, ta stöd mot relingen och få in bävern i hårkorset.

Klockan är strax efter 19 och solen har fortfarande en bit kvar innan den försvinner bakom trädtopparna. Den bästa jakttiden infaller när solen går ner och timmen därefter. Några kanadagäss lättar från vattenytan och flyger skränande nedströms. Vi har glidit förbi det giftiga stråket och det är dags att vända upp båten och börja om.

Baverjakt03

Robert kan sin Dalälv. Här har han jagat sedan barnsben.

En krusning

Längs med sträckan Robert jagar återfinns tre bäverhyddor. Två av dem har funnits här länge men en är rätt ny. Den ligger bara ett tiotal meter från den andra äldre hyddan. När vi passerar hyddorna kikar Robert lite extra men fortfarande syns inga vågskvalp till i kanten av älven.

En ny runda tar vid och återigen glider vi ljudlöst längs med älven, årorna får fungera som roder och hålla båten på rätt kurs.

Vi passerar de två första hyddorna utan att se något. Men när vi närmar oss den tredje upptäcker Robert en krusning på vattnet under några grenar där grönskan redan börjat spira.

I kikaren konstateras bäver. Den sitter precis i vattenbrynet. Under tiden som Robert försöker lägga rätt båten passar bävern på att simma i väg och nu gäller det att hänga på, försiktigt och lite på avstånd.

– Fördelen med båt är att bävern inte blir lika misstänksam. Man kan komma ganska nära, säger Robert.

Bävern har rejäl simhud mellan tårna.

Bävern har rejäl simhud mellan tårna.

Avvaktan och skott

Bävern simmar sakta uppströms, bara ett fåtal meter från land. Här gäller det att komma i förhåll så att man kan kompensera för strömmen.

Efter några minuter försvinner bävern in mellan några gamla stammar som skymmer sikten och Robert börjar förbereda sig för ett avslut.

När bävern åter blir synlig simmar den fortfarande men Robert som nu lagt sig till rätta väljer ändå att ta ett skott på den. En kaskad av vatten syns i samma ögonblick som studsarsmällen ekar över älven.

När ytan åter är blank syns kroppen av en bäver ligga och flyta där. Vi ror snabbt fram och Robert kan böja sig över relingen och dra upp bävern i båten. Det är ett vuxet djur på drygt 20 kilo.

– Kanske inte riktigt läge att koka av skallen nu, men skott mot huvudet ger ju minst påverkan på skinnet som ska beredas, säger Robert.

Kvällsjobb och bäverhojt

När väl bävern är bärgad ror vi sakta uppströms mot båtplatsen. I det sista ljuset ser vi ytterligare en bäver vid de andra hyddorna.

– Jag vet att det ska finnas en riktigt stor bäver här. Jag vet inte om det är fodertillgången men här i Dalälven kan de bli rejäla. Jag har skjutit en som vägde trettio kilo en gång.

Trots att det bara är en vecka till första maj är temperaturen nollgradig när vi åter står på land och i ficklampsskenet förtöjer båten.

– Det blir nog en sen kväll i garaget. Nu ska skinnet flås och så får vi ta en bäverhojt, säger Robert och skrattar.

Kvällens tur på Dalälven blev ett fint möte med våren. Både rofylld och spännande.

Robert flår bävern hemma i garaget.

Robert flår bävern hemma i garaget.

AKTUELLT

Skarp kritik mot polisens hantering av vapenärenden

Linköping (JJ) Polisprofessor Stefan Holgersson riktar skarp kritik mot polisens myndighetsutövning i vapenärenden. I en forskningsrapport kommer han fram till att polisen klipper och klistrar i lagtexter och inte lägger fram uppgifter som talar till klagande personers fördel.

Annonser