Viltvårdsfondens kapital har minskat från 70 mkr till 44 mkr under den senaste femårsperioden. Minskningen beror på att viltvårdsavgiften varit den samma sedan 1994 samtidigt som kostnaderna för verksamheterna har höjts. Dessutom har antalet jägare som löser jaktkort blivit stadigt färre år från år, vilket innebär minskande intäkter för fonden. Enligt regeringens prognoser är fonden tömd inom fem år om ingenting görs. Därför beslutar regeringen idag om att höja viltvårdsavgiften med 100 kr per år. Åtgärden ger ökade intäkter motsvarande ca 28 mkr/år, vilket bedöms vara tillräckligt för att åter få fonden i balans.

Hur används medlen idag? Medlen i Viltvårdsfonden används för att främja viltvården och för andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagens syfte, bland annat går ca 60 procent av bidragen från fonden till jägarorganisationernas arbete med jakt- och viltvård och ca 20 procent av bidragen lämnas till viltforskning. Driften av jaktkorts- och jägarexamensregistren, kostnader för jaktkortsblanketter och SVAs viltverksamhet finansieras också med bidrag från fonden. Dessa områden motsvarar ungefär 10 procent av det totala bidragen beviljade från fonden. Användningen av medlen grundar sig på de överväganden som gjordes i prop. 1999/2000:73 om Jaktens villkor. Viltvårdsavgift skall erläggas av alla över 18 år som avser att bedriva jakt under jaktåret samt de personer under 18 år som har egen licens på jaktvapen. Viltvårdsavgiften är en ersättning som jägarna betalar till den statliga Viltvårdsfonden för att få skörda av landets viltbestånd. Viltvårdsavgiften skall användas för att främja viltvården i landet. Fördelning av Viltvårdsfonden 2007 Jägarorganisationerna: 64% Viltforskning: 23% Driften av jaktkort- och jägarexamensregistren, administrationskostnader för detta samt förvaltning av fond: 6,5% Bildandet av viltvårdsområde, ersättningar för eftersök av statens vilt: 2% SVAs viltverksamhet: 4% Naturskyddsföreningen: 0,5%