POMO – Ullas vackra drevmaskin

9812pomo2.jpgSvartåvikens Pomo tog en elitetta på Skåne-Blekinges prov i vintras och blev därmed dubbelchampion och provets bästa hund. Det gladde förstås matte Ulla Rune. Tillsammans är de ett sällsynt par, då ytterst få kvinnor sysslar med jaktprov med stövare. Ulla och Pomo är i skogen minst fyra dagar i veckan från tidig morgon till sen eftermiddag.


Ulla Rune är gift med en jägare och stor stövarvän. Karl-Eriks passion blev småningom deras gemensamma.
­ Intresset kom tidigt i och med att jag lärde mig hur man spårar i marken och läser i snön, berättar Ulla.
Till slut kunde hon inte hålla sig längre utan ville ha en alldeles egen hund. Rune har dyrkat hamiltonstövare i alla år, men Ulla valde en finnstövare.
­ Jag fastnade bums för Svartåvikens Pomo, för han är stor och rejäl. Jag tycker om hundar som man kan ta i. Pomo är 59 cm hög, vacker att se på, men framför allt är han en mycket tillgiven och glad hund.
­ Han brukar ha mycket, mycket lätt för att ta upp. Han brukar sällan behöva mer än en halvtimma, hävdar Ulla.

Rådjursren

Skallet är bra och nyanserat. Han hörs ordentligt i skogen även om det blåser.
­ På tappterna är han alldeles tyst – precis som han skall vara. Man kan nästan ställa klockan, när han har en lång tappt. En gång i halvtimmen kommer det ett skall.
Ulla hade bara varit ute några få gånger, när det var dags för Pomos första upptag.
­ Han verkar ha hemskt lätt i skogen; tar upp fort och driver bra, sammanfattar Ulla.
­ Och så struntar han i rådjuren, Gu´skelovochtack!

Roligare med hund

Varför är det så kul med stövarjakt?
­ Stövarjakten är lite speciell. Dels kan den vara en sällskaplig jakt, att man kan vara flera stycken. Dels kan man gå själv i skogen och lyssna på hunden. Höra vad den gör och hur den nyanserar. Man hör att skallet är glesare, när hunden är långt efter haren för att sedan höra att det blir hetsigare och hetsigare, när hunden kommer närmare drevdjuret.
Naturupplevelsen är viktig.
­ Den kan man naturligtvis få utan hund, men det ger mycket mera med en hund! Och så är det roligt att se viltet komma. Har man tur kan man ju få se en hare komma tio gånger på en dag eller kanske till och med få se glimten av en räv.

”Egen hund”

Hur vill du inspirera nybörjare, unga tjejer och killar att börja med stövarjakt?
­ Det är viktigt att man skaffar en hund som man kan kalla sin egen även om det är ”familjens” hund. Och att man sedan själv ger den mat, klappar och pysslar om den. Stövaren är inte en maskin som man skall förvänta sig genast börjar driva för att man tar den från köksgolvet eller hundgården.
­ Man måste skapa den här viktiga kontakten mellan sig själv och hunden så att den verkligen tycker att det är tryggt och roligt att att komma till en.
Ulla tycker absolut att man skall ta ut sin stövare (beroende på årstiden) för att göra den skogsvan så snart den är några månader gammal; den skall vänjas tidigt i skogen.
­ Den följer ju i allmänhet med matte eller husse och går vid sidan om eller springer rundor kring en.
­ Vill man att hunden skall söka ut mer sätter man sig. Då brukar unghunden snart slå allt större rundor runt sin förare.

Angenäm jakt

Att jaga in en stövare kan, enligt Ulla, vara en mycket angenäm syssla:
­ Man kan faktiskt ha en bok med sig och sitta och ha det riktigt skönt i skogen medan hunden jobbar.
­ Har man tur så springer valpen eller unghunden på ett slag och då får man förstås se till att vara i närheten, när den jobbar på det.
­ Likadant då den börjar driva och får en tappt. Då gäller det att gå bort till tappten och stötta hunden; göra den envisare, så att den ”ligger kvar”.
Ulla tränar Pomo fyra dagar i veckan. Hon har en jaktmark som ligger väldigt nära där hon bor intill samhället Nättraby i Blekinge.
­ Jag släpper inte med detsamma jag kommer ur bilen utan vi går alltid en liten bit så att han får kissa och göra ifrån sig först. När han sedan får slag är det viktigt att vänta på honom och inte springa ifrån honom. Utan att vara kvar och lyssna och låta honom gå, säger Ulla.

Viktig närkontakt

Efter en jaktdag i skogen blir Pomo extra ompysslad. Han får komma in i stugan, får speciellt god mat, en plats framför kakelugnsbrasan och mattes odelade uppmärksamhet.
Så skall det vara. Han skall känna att det alltid är fördel att komma tillbaka till matte efter jakten, hävdar Ulla.
Vid flera tillfällen har maken Karl-Erik bett att få ta med Pomo ut på jakt…
­ Men det får han inte! säger Ulla bestämt.
­ Pomo följer bara med ut i skogen, då jag är med. Det är jag som är hans matte och det är med mig som han jagar – inte med någon annan.
Text och foto: HANS NORGREN

AKTUELLT

Skarp kritik mot polisens hantering av vapenärenden

Linköping (JJ) Polisprofessor Stefan Holgersson riktar skarp kritik mot polisens myndighetsutövning i vapenärenden. I en forskningsrapport kommer han fram till att polisen klipper och klistrar i lagtexter och inte lägger fram uppgifter som talar till klagande personers fördel.

Annonser