Ny forskning ska visa hur knubbsäl påverkar torsk

Beståndet av torsk i Kattegatt har varit alarmerande lågt sedan början av 2000-talet och en rad åtgärder har gjorts för att förbättra situationen.  I dag förekommer inget riktat fiske efter torsk, och det har även etablerats marina skyddszoner för att skydda torsken under lekperioden, skriver Sveriges Lantbruksuniversitet i ett pressmeddelande. – Vi såg små tecken på återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt 2015, men det visade sig bara vara tillfälligt. Under de senaste åren har torskbeståndet minskat igen och börjar nu återigen närma sig historiskt låga nivåer, säger Johan Lövgren, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua). Förmodligen finns det i dag fler knubbsälar i Kattegatt än för 100 år sedan. Enligt senaste inventeringarna fanns det cirka 15 000 knubbsälar i området.

Kunskapsbrist

– Vi kan inte blunda för sälens eventuella betydelse när de är så här många, och vi vet också från undersökningar i bland annat Skottland och Nordamerika att stora sälpopulationer kan hindra svaga torskbestånd från att återhämta sig. Men samtidigt kan man inte heller beskylla sälarna för att torsken inte återhämtat sig eftersom vi saknar nödvändig information om sälarnas betydelse. Det är den kunskapsbristen som vi vill råda bort på med det här projektet, säger Karl Lundström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua). Tanken är nu att forskare ska ta reda på vad och hur mycket sälarna äter genom att analysera dietprover. – Med bättre information om sälarnas uttag kan vi göra bättre beståndsanalyser för torsk i Kattegatt och ge bättre råd till förvaltningen. Om förvaltningen lyckas få tillbaka ett livskraftigt torskbestånd i Kattegatt kommer detta att bidra till ett mer livskraftig kustfiske, säger Johan Lövgren.