Ska vargstammen öka ytterligare i Mellansverige? Olika tjänstemän på Naturvårdsverket ger olika besked. Foto: Gettyimages

Naturvårdsverket höjer golvet för vargstammen

Naturvårdsverket höjer formellt golvet för den svenska vargstammen. 30 vargrevir med valpar, istället för 27, kommer att rapporteras som miniminivå till EU. Gunnar Glöersen på Jägareförbundet är förbannad.

2013 beslutade Riksdagen att miniminivån för den svenska vargstammen skulle vara mellan 170 och 270 vargar. Med omräkningsfaktorn tio, som inkluderar alla vargar – även sådana som är på vandring från sina födelserevir – motsvarade det 17 till 27 vargrevir med valpar, så kallade föryngringar. Naturvårdsverket bestämde siffran till 270. Forskare som tillfrågades tyckte dock att det skulle vara 300 vargar i Sverige och det har Naturvårdsverket följt sedan 2015. Därför uteblev vinterns vargjakt, för att stammen bedömdes ligga knappt över 300. Nu formaliseras miniminivån genom att Naturvårdsverkets tjänstemän har för avsikt att föreslå 30 föryngringar, 300 vargar, som referensvärde till EU.

Mer varg i Mellansverige?

Svensk Jakt var först med att rapportera om det här. Enligt Naturvårdsverkets handläggare Lisa Svensson, som tidningen intervjuar, kommer det att innebära en större vargstam i Mellansverige. – Ja, så ser det ut att kunna bli. Mellansveriges länsstyrelser tar ett nationellt väldigt stort ansvar för vargstammen och det ska de ha en eloge för, säger Lisa Svensson till Svensk Jakt. Det norra förvaltningsområdet för rovdjur anser att det inte kan finnas några vargrevir med valpar där, och det södra förvaltningsområdet kan som mest tänka sig ett halvt revir. Lisa Svensson vill inte kommentera saken för Jaktjournalen utan hänvisar till chefen för Naturvårdsverkets viltförvaltning, Marcus Öhman. Han menar att det ännu inte är bestämt om den norra delen av Sverige ska ha noll och södra Sverige en halv föryngring. – Det är det diskussionen handlar om, men vi är inte klara med den. Vi tycker att det finns en konstruktiv anda hos länsstyrelserna och de samverkansgrupper som drivs. Det är möjligt att det blir förändringar, säger Marcus Öhman. Då är frågan om Naturvårdsverket kommer att tvinga på norra Sverige vargrevir. Eller om det södra förvaltningsområdet ska tvingas ha mer än ett halv revir. – Det är möjligt att det kan bli fler i norr eller söder. Det beror på var länen och förvaltningsområdena landar, säger Marcus Öhman.

Glöersen förbannad

Svenska Jägareförbundets rovdjursansvarige tjänsteman är förbannad över att Naturvårdsverket kört över Riksdagens beslut om 270 vargar som golv. – Jag tycker att det är åt helsicke, att vi har folkvalda som sätter nivåer och sedan anser Naturvårdsverket att de har mandat att gå emot riksdagsbeslutet och höja nivåerna, säger Gunnar Glöersen. Han menar att miniminivån på 300 vargar inte bygger på vetenskap. – Man har gett naturvetare mandat att tolka juridiken i EU-direktivet. Det har inget med vetenskap att göra, det är en jädrans massa tyckande. Spridningen bland de tillfrågad forskarna var 300 till 800 – är det vetenskap ska man komma till ungefär samma slutsats, säger Glöersen. Han reagerar kraftigt på det uttalande handläggare Lisa Svensson gör i Svensk Jakt, att länsstyrelserna i Mellansverige ska ha en eloge för att de tagit ett stor ansvar för vargstammen. – Länsstyrelserna har väl inga problem med vargar. Det är mest vanligt folk som tvingas på dem. Länsstyrelserna har banne mig inga problem med vargar, säger Glöersen.

Så skrev Bjärvall 1984

När det nu är dags för Sverige att formellt öka den svenska vargstammen och rapportera ett högre referensvärde till EU, går det att påminna om vad Anders Bjärvall, involverad Naturskyddsföreningens Projekt Varg och sedan rovdjurshandläggare på Naturvårdsverket, skrev i Svensk Jakt 1984. Tidningen

Jakt & Jägare fångade upp saken för ett par år sedan: ”Ja, den frågan är vi kanske inte beredda att avge ett exakt svar på men det handlar ju inte om färre djur än tio. Det kanske inte behöver röra sig om särskilt många fler än tio heller. Men det som är nödvändigt är att antalet är så stort att föryngringar sker då och då. Kanske inte nödvändigtvis varje år men tillräckligt ofta för att dels balansera avgången, dels behålla lämplig ålders- och könssammansättning i beståndet”, skrev Anders Bjärvall. – Så här har det låtit sedan 1980-talet. De luras och sedan undrar de varför folk blir förbannade och inte tror på politiken, säger Gunnar Glöersen.

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen.se 070 – 744 18 21