Naturvårdsverkets tjänstemän misstänker fel i uppskattningen av antalet älgar i fem områden i Värmland, Örebro län och Dalarna.

Misstänkt fel i älgräkningen: Glöersen: ”Allt går åt helsicke”

Naturvårdsverkets tjänstemän förväntar sig att jägare ger sig ut akut och räknar älgbajs. – Det är den vikande älgstammen som gör att siffrorna antas ha blivit fel. Allt går åt helsicke, konstaterarar Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet i Värmland.

Ett nytt sätt att räkna älgar infördes förra året i Sverige. Det är ett verktyg som tagits fram av forskare och fått namnet LST-Moose.

I det nya systemet vägs bland annat spillningsinventeringar, alltså inventering av älgbajs, och jägarnas observationer i den så kallade Älgobsen samman för att uppskatta älgstammens storlek.

Svensk Jakt rapporterar att Naturvårdsverkets tjänstemän fått siffror som visar att älgstammen ökat kraftigt i områden där siffrorna från föregående år visade minskande populationer.

– Det kan hänga samman med att jägare i jaktområden med lite älg, områden där man kanske bara har kalv i tilldelning, inte har gått ut och jagat. Då kommer det inga älgobsar därifrån. Samtidigt kommer det älgobsar från områden där det finns mycket älg – och hela underlaget blir felaktigt, säger jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen.

Semester för älgobs?

Enligt Svensk Jakt önskar sig Naturvårdsverkets tjänstemän att jägarna ger sig ut på en akut spillningsinventering i flera områden: Hökhöjden i Örebro län, Bergslagskanalen i Värmland och Fredriksberg och Gyllbergen och Särna-Idre i Dalarna.

– Det kommer att ske i vissa områden, där det var planerat med inventering, men inte överallt, säger Gunnar Glöersen.

Svensk Jakt uppger att handläggaren på Naturvårdsverket, Jens Andersson, tycker att jägarna ska ”göra sina timmar” i skogen för att bidra till Älgobsen – oavsett om de bara kan jaga kalv.

– Ur ett statistiskt perspektiv vore det naturligtvis bra. Men varför skulle folk ta semester för att åka ut och observera älgar? Det är klart att de inte gör, kommenterar Glöersen.

”Allt går åt helsicke”

Han är oroad över utvecklingen i den svenska älgförvaltningen. Önskemålet om en akutinventering är bara ett exempel.

– Nedskjutningen av älgstammen får väldigt många negativa konsekvenser. Ett annat helt galet problem är att man börjat avregistrera älgskötselområden, eftersom de anses vara för små då de inte skjuter tio vuxna älgar per år, säger Glöersen.

När skötselområden blir licensområden ökar administrationen vilket medför ökade kostnader, enligt Glöersen.

– Då måste fällavgifterna höjas. Allt går åt helsicke. Det här älgjaktsystemet håller på att skjuta hela förvaltningen i sank, säger han.