"}}

Upprinnelsen till jägarens stämning är en händelse som ägde rum i början av januari 2017. Då hävdar jägaren att en älgkalv tjuvsköts på mark där han själv och hans jaktlag innehar jakträtten.

Polisanmälde tjuvskytt

Tjuvskytten ska vara en person jägaren anser sig kunna peka ut med namn. En man som varken ingår i hans jaktlag eller som ordnat så att han fått laglig möjlighet att jaga på lagets jaktmarker.

Till en början var jägaren och övriga jaktlagsmedlemmar överens om att de skulle låta nåd gå före rätt. Men då relationen till den utpekade tjuvskytten fortsatte att skava bestämde sig jägaren för att polisanmäla den utpekade tjuvskytten för grovt jaktbrott och avkräva den påstådda tjuvskytten 20.000 kronor i skadestånd för ”förlorad jaktupplevelse”.

Polisen lät det ligga

Hos polisen blev dock anmälan liggande. Så länge att brottet hann preskriberas.

Jägaren riktade då om sitt skadeståndskrav, mot polisen. Det markerade starten på en administrationsrunda av den högre skolan.

Polisen ville nämligen inte betala. Jägaren svarade då med att lämna ärendet vidare till Kronofogden för indrivning.

Kronofogden bestämde sig för att betrakta ansökan som bestridd av polisen och lämnade i sin tur ärendet vidare till tingsrätt.

Möts nu i rätten

När tingsrätten bad polisen svara i målet skickade polisen ärendet vidare till Justitiekanslern – JK – som ansågs ha ansvar för utbetalning av det begärda skadeståndet.

Någon utbetalning därifrån blir det dock inte. Genom att formellt ge polisen i uppdrag att företräda staten i allmän domstol har JK nu återförvisat ärendet till polisen och bett tingsrätten avgöra om jägaren har rätt till skadestånd.

Parterna ska nu göra upp i rättssalen.