Så här ska det se ut, enligt lagen, när jägare söker spår i lodjursjakten. Arkivbild: Per Jonson

Lagen ger absurda följder i lodjursjakten i Västerbotten

Jaktlagstiftningen får absurda konsekvenser som nu visar sig i lodjursjakten i Västerbotten. Det var förbjudet att leta lodjursspår med exempelvis skoter och bara halva tilldelningen fälldes. – Vi kan inte ha sådan här lagstiftning, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen.

Jaktlagstiftningen anger att det inte är tillåtet att aktivt söka spår efter djur vid jakt med motorfordon. Man får alltså inte åka på skogsvägarna och söka spår. – Absurt. En lodjurshanes hemområde är 80 000 hektar, 800 kvadratkilometer. Vem tror att någon jägare under korta dagar på vintern har tid att åka skidor eller gå en mil i terrängen för att hitta spår, säger Jägareförbundets rovdjursansvarige tjänsteman, Gunnar Glöersen. Det finns dock möjlighet för länsstyrelserna att meddela undantag från bestämmelsen. Så har skett i Västerbotten i samband med lodjursjakter mellan åren 2010 och 2019.

Grannen tipsar om spår

Men 2020 medgav länsstyrelsen i Västerbotten inget undantag. Alltså förväntades jägarna pulsa runt i snön eller åka skidor i jakt på lodjursspår. Resultatet i Västerbotten blev att endast halva tilldelningen, 7 av 14 lodjur i kvoten, kunde skjutas i årets licensjakt. Michael Schneider är ansvarig tjänsteman i rovdjursfrågor vid länsstyrelsen i Västerbotten och han framhåller att jaktlagstifningen är tydlig – motorfordon får inte användas för att aktivt söka spår. – Men man kan ju åka runt på skoter eller i bil och göra andra saker – det kan inte lagen förhindra – och hitta lodjursspår. Då kan inte jakten inledas direkt, men det går bra om man väntar till dagen därpå. Eller också kanske grannen ser ett spår när han är ute och åker bil och tipsar jägarna, säger Michael Schneider.

Men hur går det då om grannen aktivt tittar efter lodjursspår när han tar bilen ned till postlådan – eftersom han vet att det brukar gå lodjur över vägen? – Jo visst, så kan det vara. Men vi måste ju lita på att folk håller sig till reglerna, svarar Michel Schneider.

”En nitiskt åklagare kan säga…”

Gunnar Glöersen kan inte låta bli att skratta till när han hör vad länsstyrelsens rovdjursansvarige tjänsteman säger. – Det är just sådan här lagstiftning, som skapar en massa gråzoner och leder till att människor plötsligt kan bli misstänkta för brott, som måste ändras. Eller också får det meddelas undantag. Nu blir att följden att lodjuren istället kommer att skjutas i skyddsjakt, säger Gunnar Glöersen. Han menar att nuvarande lagstiftning kan leda till att laglydiga jägare hamnar i klammeri med rättvisan. – En nitisk åklagare kan naturligtvis säga: ”Bevisa att bilfärden inte var i syfte att söka lodjursspår”, säger Gunnar Glöersen. Michael Schneider på länsstyrelsen håller nu dörren öppen för att det nästa år åter kan bli tillåtet att söka lodjursspår utefter vägar med motorfordon. – Vi ska utvärdera jakten, säger Michael Schneider.

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen.se 070 – 744 18 21