– Det låter logiskt med skadestånd och då är det väl bara för staten att göra rätt för sig och håva fram plånboken. Det här är en del av äganderätten, som jag hoppas alla respekterar, och man kan inte åka gräddfil bara för att man är staten, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Jägareförbundet. Det handlar om stora värden – kring 45 kronor kilot för köttet och en bit över 20 000 kronor för ett berett skinn från en 200-kilos björn, bedömer erfarne björnjägaren Rasmus Boström. – Det är väl ganska klart att jakträttsinnehavare ska kunna begära skadestånd. Hade situationen varit den om omvända, hade nog inte staten tvekat att ta betalt, säger Rasmus Boström.

Försvunnit som rök i Uppsala

Hittills har praxis varit att björnar som skjutits i skyddsjakt transporteras till Statens veterinärmedcinska anstalt i Uppsala för obduktion. Skelett och andra delar av björnen har skickats till Naturhistoriska riksmuseet. – På senare år har skyddsjakterna blivit så omfattande, att museet inte längre kunnat ta emot allt matrial. Därför har vi eldat upp björnarna i vår destruktionsugn, berättar biträdande statsveterinär Erik Ågren. Han har upplevt det ledsamt att en fin naturresurs matats in i fastbränslepannan och stigit upp som rök vid anläggningen i Uppsala. – Det är synd, ett resursslöseri, säger Erik Ågren. Antalet uppeldade björnar har ökat markant de senaste åren. I år kan det handla om uppemot 100 björnar som fällts i olika skyddsjakter i renskötselområdet. Men nu har Naturvårdsverkets tjänstemän kommit på att lagen egentligen säger att det är jakträttsinnehavarna där björnen faller som äger björnen.

Ägs av jakträttsinnehavarna

– Statens vilt tillfaller staten när de är fredade. Problemet är att fredningen upphör när man tagit beslut om skyddsjakt. Då är huvudregeln enligt jaktlagens tionde paragraf, att björnen tillhör jakträttsinnehavaren, säger Andreas Ahlén, jurist vid Naturvårdsverket. Det här är en ny tolkning som vuxit fram, att fredningen upphör när beslut om skyddsjakt tas, som Naturvårdsverkets jurister kommit fram till.

Kan det här innebära att en massa björnägare runt om i landet som skulle kunna rikta skadeståndskrav mot Naturvårdsverket och staten? – Ja, precis. Men det här gäller för skyddsjakter från och med 1 juli, svarar Andreas Ahlén. Men lagen har väl inte ändrats, utan det är samma lagstiftning som ni nu tolkar annorlunda. Kan det inte bli fråga om retroaktiva skadestånd? – Det kan jag inte svara på, hur det blir med björnar skjutna före den 1 juli i år, säger Andreas Ahlén.

Ser praktiska problem

Den utredning Naturvårdsverket nu genomför syftar till att få fram vägledning till länsstyrelsernas personal, att ge svar på hur björnarna ska hanteras efter att de fallit. Ska björnarna transporteras till jakträttsinnehavarna? Eller ska de köras till viltslakteri? Vem ska utföra transporterna? Anna Danell Savela är rovdjursansvarig tjänsteman vid länsstyrelsen i Norrbotten och hon ser stora praktiska problem med den nya synen på skyddsjagade björnar. – Här uppe är markägarna inte primärt inblandade i skyddsjakterna. Vi kan inte i förväg avgöra var björnen kommer att falla. Vad gör vi om jakträttsinnehavaren inte är intresserad av björnen? säger Anna Danell Savela.

Kan ni inte sälja sådana björnar? – Vem är intresserad av att köpa en björn som nyss kommit upp ur idet? frågar sig Anna Danell Savela. Den stora frågan är dock hur många björnar som trillat på marker som tillhör enskilda jakträttsinnehavare, som gärna hade tagit hand om björnarna.

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen.se 070 – 744 18 21