"}}

Andreas Åsenheim, 49, bor på Vikbolandet i Östergötland. Hans journalistiska bakgrund har en imponerande vidd – från bland annat fotograf till Sveriges Radio, tv, dagstidning, webbtidningar och mer.

– Jag är den klassiska reportertypen som har lätt för att gå i gång på det mesta. Jag gillar att få berätta om utvecklingen i samhället och enskilda människor både i det stora och det lilla. Med bakgrund som fotograf brinner jag lite extra för bilder men också för landsbygden och människorna där, säger Andreas.

Jaktligt ser Andreas sig själv som en förlängning av den klassiska allmogejakten och jagar mest i hemtrakterna.

– Gärna hare med stövare. Men klassisk älgjakt och att lyssna på hundarnas arbete är också jäkligt kul. Jag gillar också känslan av att bara gå ut helt själv med bössan, till exempel under bockjakten i augusti. Jakt är bra både när man vill vara för sig själv och när man vill vara del av den stora gemenskapen det innebär, säger Andreas.

Varför vill du arbeta på Jaktjournalen?
– Jag har läst alla jakttidningar regelbundet och de har lite olika inriktningar. Jag känner mig väldigt hemma i Jaktjournalen. Jakten som skildas är till största del den jakt som vanliga jägare bedriver i Sverige. Det är inte bara stora älgtjurar och stora vildsvin utan också småvilt som räv och minkar. JJ ger en bred bild av den svenska jakten. Journalistiskt är det givetvis kul med en fristående jakttidning.

Hur känner du inför att nu ha jakt som ditt bevakningsområde?
-Jättespännande. Man får gå på djupet i jakten och i jaktformer man själv inte bedriver. Jakten är så bred, det är ganska stor skillnad på att jaga mård med fälla till löshundsjakt på älg.

Vad tycker du vi jägare borde bli bättre på att berätta om?
– I en tid som går mot att vi ska bli mer självförsörjande kan vi bli bättre på att belysa jakten i ett klimatperspektiv. Om jag går ut hemma och skjuter ett rådjur på min egen mark, som jag sedan styckar och äter, är klimatavtrycket från det väldigt lågt. Sedan gör vi jägare en samhällsinsats. Vem ska sköta eftersök, skjuta bort stenmården i Skåne och mycket mer, om vi inte har några jägare? Säger Andreas Åsenheim.

Andreas jobbar med nyheter för både jaktjournalen.se och papperstidningen. Han kommer också göra jakt- och nyhetsreportage, samt jobba med nya satsningar.

Flest följare av alla svenska jakttidningar

Jaktjournalens siffror visar tydligt att våra läsare trogna, intresserade och kunniga.

Jaktjournalen.se hade förra året 1,9 miljoner unika besökare. Det är jägare som återvänder gång på gång för att ta del av de senaste jaktnyheterna.
I snitt har sajten 100 000 unika besökare i veckan.

Papperstidningen är också en stark affär. Varje nummer av tidningen når över 65 000 jägare.
Sifforna finns tillgängliga genom bland annat KIAA-index och Orvesto konsument, för både läsare och annonsörer.

Även i sociala medier är räckvidden stark. Bara på Meta (Facebook) snittar vi på en räckvidd över 275 000 användarkonton. Engagemanget i form av kommentarer, reaktioner och delningar är också högt med cirka 59 000 interaktioner.

På Instagram har vi flest följare av alla svenska jakttidningar!

Trovärdighet och betalvägg

Under coronapandemin aktualiserades diskussionen om källkritik och trovärdiga källor. Särskilt bland barn och unga är diskussionen viktig eftersom de i högre utsträckning får sin information från digitala opinionsbildare, så kallade influerare.

Statens medieråd har gjort en undersökning som visar att pandemin gjorde att fler sökte uppgifter i etablerade medier.

Det kallar jag en välkommen trend. Fakta och kunskap är trygg grund för beslut.

I tider av köpt räckvidd och influerare som får betalt (i pengar, varor eller tjänster) för att marknadsföra ett varumärke, produkt eller sig själv, får nyheter i vilken form de än ter sig, högre trovärdighet med en tydlig avsändare.

Du har säkert redan lagt märke till att allt fler artiklar på vår sajt nu ligger bakom betalvägg. Jaktjournalen.se skiljer sig inte från andra nyhetsmedier, vilket innebär att riktig journalistik kostar pengar. Som fristående jakttidning har vi inga statsbidrag att använda till tidningsproduktion och en uppdaterad nyhetssajt.

Är du prenumerant på papperstidningen har du tillgång till alla låsta artiklar på sajten, annars kostar det just nu 1 krona den första månaden, därefter 29 kronor i månaden. En vanlig månad betyder det att du betalar mindre än en krona per dag för de senaste jaktnyheterna. Vad kostar en kopp kaffe på kafé nu för tiden? Ungefär som en hel månad jaktnyheter på webben.

Jaktstarka

Enligt en fristående jakttidningsutredning är ni som läser Jaktjournalen synnerligen jaktstarka. Jaktjournalens prenumeranter jagar i snitt 50 dagar om året. 67 procent av er har en eller flera jakthundar. Med det vill jag säga tack till alla er läsare som är med år efter år. Fortsätt att tipsa oss, vi gillar att höra av er.

2023 ser vi fram emot ännu mer jaktnyheter och reportage.