Två jägare på en grannmark får inget gehör för sin överklagan om skyddsjakt på dovhjort. Arkivbild: Mikael Moilanen

Jägare nobbas inflytande över skyddsjakt på grannmark

Två jägare har överklagat skyddsjakt på 25 dovhjortar på en grannmark. Men de får inget gehör för sin klagan, varken hos Naturvårdsverket eller förvaltningsrätten.

Oskarhamns-Tidningen rapporterar om ärendet i sin pappersupplaga. Kungliga vitterhetsakademien har ansökt om skyddsjakt och framhåller i sin ansökan att hjortarna orsakar skördebortfall på 30 procent på odlade grödor.

Jakt på ordinarie tid hjälper inte, framhåller akademien och pekar på ett upplevt problem: Under jakttiden befinner sig hjortarna på en grannmark där de matas.

Oskarshamns älgförvaltningsgrupp yttrade sig och höll med om att det behövs krafttag mot hjortstammen i området.

Länsstyrelsen sa jag till skyddsjakt på 25 unga dovhjortar. Två jägare på en grannfastighet överklagade och har framhållit att hjortarna är ett värdefullt jaktbyte och att stammen är under uppbyggnad i området.

Ingen rätt att överklaga

Jaktgrannarna pekar på att jakttiden på dovhjort är väl tilltagen och räcker till för att reglera stammen. De vill att skyddsjakten stoppas men kan gå med på att högst tio djur fälls.

Naturvårdsverket var första instans för överklagandet. Där kom tjänstemännen fram till att de två jägarna på en grannmark inte har rätt att överklaga. Naturvårdsverkets pekar på att skyddsjakten syftar till att förhindra skador på en annan fastighet och att de klagande jägarna inte kan ha synpunkter på det.

De klagande jägarna har vänt sig till förvaltningsrätten, men även där förlorar de. Beslutet om skyddsjakt inskränker inte deras rätt att jaga på sin egen fastighet, konstaterar förvaltningsrätten och avslår deras överklagande.