
– Nej, i all fall har jag inte hört något om medborgardialog, säger Sören Lundberg, ordförande i Svenska Jägareförbundets jaktvårdskrets i Skinnskatteberg-Surahammar.
– Jag har inte heller hört ett ljud om det, säger jägaren Mikael Seppälä.
Både Sören och Mikael var aktiva löshundsjägare innan vargarna kom. De vittnar om att det fanns en utbredd jaktkultur och gemenskap kring löshundsjakten. Idag är den närmast helt utraderad.
– Förr fanns det en jakthund i stort sett varenda gård på landsbygden i Skinnskatteberg, säger Sören.
Mikael och hans pappa Jouko råkade ut för flera vargattacker och gav till slut upp löshundsjakten.

Bandar på älgjakten
Idag är det är det bara några enstaka entusiaster som fortfarande försöker jaga främst vildsvin med löshund.
– Vi bandar på älgjakten, men jag har skaffat en blandras som jag tänker försöka släppa på vildsvin i höst, men det är en risk man tar. Det är inte roligt att släppa en hund längre, säger Mikael.
– Löshundsjakten har helt upphört för min egen del, och för alla jag känner. Den förekommer inte längre, fyller Sören i.
Vargarna har också medfört att eftersök på trafikskadat vilt får avbrytas i Skinnskatteberg.
– Både med älg, rådjur och vildsvin krävs det ibland att man har en ställande hund. Annars går eftersöken inte att slutföra, säger Sören.

Medborgardialog, sa kommunalrådet
Våren 2021 gjorde Jaktjournalen en serie reportage om hur vargarnas ankomst till Skinnskatteberg fördärvat möjligheterna till löshundsjakt. Vi fick en filmad intervju med S-märkta kommunalrådet Lena Lovén Rolén.
När intervjun var slut ville hon göra ett tillägg och kameran sattes på igen.
– Om vi har jägare som har det som största intresse, och vi har haft en jaktkultur, då känns det ju oerhört sorgligt att de liksom inte kan få utöva sitt största intresse. Så vi får väl bjuda in till lite medborgardialog, lite jaktdialog kanske, sa Lena Lovén Rolén.
– Då kommer jag tillbaka i valrörelsen nästa år, så får vi se vad du kommit fram till, sa Jaktjournalens utsände.
– Välkommen, sa kommunalrådet.
Återkom aldrig
Den 30 augusti kontaktade Jaktjournalen Lena Lovén Rolen för att få till en intervju inför valet. Frågan var framförallt hur det gått med medborgardialogen.
”Nyfiken fråga. Varför innan valet? Kommer ni att intervjua andra partier i Skinnskatteberg? Vilka i så fall?”, skrev kommunalrådet på Messenger den 1 september.
Hon fick svaret att vi var intresserade av en intervju med henne, för att följa upp förra årets filmade intervju.
”Jag ska prata med partidistriktet imorgon. Jag återkommer”, skrev kommunalrådet.
Hon lovade återkomma efter helgen, men det gjorde hon aldrig.
Jakttorn utanför kommunhuset
– Det är klart att det är svårt för en liten kommun att påverka nivån på vargstammen, men de kunde väl i alla fall ha en åsikt – hur mycket vargar ska vi hysa i vår kommun? Nu har det varit en fri tillväxt i princip sedan 2005, säger Sören Lundberg.
Utanför kommunhuset i Skinnskatteberg står ett jakttorn, som också är en skulptur av en älg. Det står där för att jakten är viktig i kommunen, har Lena Lovén Rolén förklarat i Jaktjournalen.
– Det var väl en fin idé när tornet ställdes där, men idag tycker jag inte att det gör någon nytta. Jakten och löshundsjakten överlag var jättestor i Skinnsberg. Sedan dess har det bara gått utför, säger Mikael.
Daniel Mallwitz, handläggare på länsstyrelsen, berättar att det finns fyra kända vargrevir som berör Skinnskatteberg. Det är samma antal som förra året, trots att det var jakt i ett par revir i vintras.
De lokala jägarna vittnar om nya misstänkta revirbildningar.
Drabbar privat också
På söndag är det val i Sverige och det finns i dag en majoritet för att vargstammen ska sänkas kraftigt i landet. Det är KD, M, SD och L som ställt sig bakom det.
Det är bra, tycker Sören och Mikael.
– Vargen drabbar både jakten och privat. Jag vet folk som knappt vågar skicka iväg ungarna till skolbussen, när det är några hundra meter att gå. Jag skickar ungarna 50-60 meter till skolbussen varje dag, och jag känner att det är inte riktigt okej, säger Mikael.
En ny viltmyndighet har också klubbats av en majoritet av riksdagen. Även det är bra, tycker Sören och Mikael.
– Det är Naturvårdsverket som styrt förvaltningen och hittills har inte vi blivit nöjda med det. En toppredator som varg måste ju förvaltas genom jakt. Till slut blir det som med skarvarna, sälarna och björnarna – det måste skjutas enorma mängder med björn för att få till rätt nivå på stammen, säger Sören.
Kalvarna äts upp
Både han och Mikael varnar för att det ser mörkt ut för älgstammen i kommunen. Mikael konstaterar att hans jaktlag såg två kalvar i förra årets jakt. Det blir ingen återväxt när vargarna äter sig mätta.
– Älgstammen går ju ned för varje år. Om några år finns det inte utrymme för någon vettig jakt längre. Jag tror att det kommer att visa sig redan i höst, att det blir svårt att uppfylla avskjutningsmålen. Och det är inte vi jägare som bestämmer hur många älgar som ska skjutas, utan nivåerna sätts av skogsbolagen och länsstyrelsen, säger Sören.
Både han och Mikael uppfattar dock att vargproblematiken inte kommer upp på allvar i debatten.
– De pratar mest om elpriser, räntar och Putin, tycker jag, säger Mikael.
Vanligt med observationer
Så sent som för någon dag sedan sågs en varg knalla omkring i centrala Riddarhyttan.
Och längst ned finns en filmsnutt som skinnsbergsbon Andreas Hjortenstam fångade genom ett fönster i sitt hem. En varg joggar förbi utanför postlådan vid 10.30-tiden i sin jakt på mat.
– Det har blivit så vanligt med observationer att folk inte ens pratar om dem längre, säger Mikael Seppäla.
Både han och Sören röstar och jaktfrågorna är viktiga för dem.
