"}}

De som känner Curt Kvicker vet att han levt för jakten. Det har framförallt varit löshundsjakt med gråhundar, men han har även haft stövare och jagat allt möjligt.

Sonen Andreas, som idag är 46 år gammal, kom in i jakten som för 25 år sedan och senaste tillskottet i familjens jägarkår är 18-årige Emil.

I söndags var det en lyckans dag i familjen. Då sköt nämligen Emil sin första älg.

– Jag är klar med jägarexamen, både teorin och skjutproven, men vi förstod att vi inte skulle hinna få lånelicens på en bössa klar, berättar Emil.

Därför satt han på pass med farfar Curt och var beväpnad med en 6,5:a.

”Alldeles skakis”

Familjen jagar i Yttertänger vvo utanför Enviken i Dalarna och Curt och Emil satt i ett pass vid en väg som skär genom ett långsmalt hygge.

– Plötsligt såg farfar ett det kom en älg på hygget. Prova att skjuta men håll lite högt, sa han, berättar Emil.

Han tog ordentligt stöd mot räcket i passet och hade kikaren på åtta gångers förstoring. Sedan sköt han.

Älgen stod fem meter från skogskanten och försvann in bland träden.

– Det blev ett kanonbra skott. Vi hittade lite blod på skottplatsen och tog dit en hund. Älgen låg död 20 meter in i skogen, berättar Emil.

Rökt hjärta på julbordet

Blev du nervös?
– När jag såg den steg pulsen direkt. Efteråt var jag alldeles skakis, berättar Emil.

Nu har han bland annat tagit hand om hjärtat och ska lämna in det på rökning. Sedan blir det Emils bidrag till julbordet.

Han har varit med som uppsiktsjägare och suttit på pass i tre år. Men han har också varit med farfar Curt och gått med älghundarna.

– Det vore kul att gå med älghund på jakterna. Men jag vill också ut och jaga annat, småvilt som hare, rådjur och skogsfågel, säger Emil.

Pappa Andreas är naturligtvis stolt och sätter stort värde i att tre generationer i familjen kan jaga ihop.

– Det känns djävligt kul, säger han.

”Nya generationer tar över”

Farfar Curt har varit hundförare i drygt 40 av sina 50 år som jägare. Men i år gick det inte. Det är sviterna efter en hjärntumör som spökar.

– Jag är alldeles för vingliga för att kunna gå med hund. Dessutom fick jag äldsta hunden förgiftad under jakten i fjol. En man matade honom med jordnötter och det slog ut magsystemet på honom, berättar Curt.

Han märkte att hunden inte var sig själv under jakten och när han kom hem till jaktkojan började hunden plötsligt spy.

– Det kom upp massor med jordnötter och han drog på sig en inflammation i tarmarna, som gör att han bajsar slem och bajsar inne och allt möjligt. Hunden lever fortfarande, men det går inte att jaga med honom, berättar Curt.

Nu lever han dock på glädjen efter söndagens lyckades jakt, där sonsonen Emil fick skjuta sin livs första älg.

– Det känns som om cirkeln slutits. Jag skulle egentligen kunna lägga av med jakten nu – och ändå känna mig nöjd. Nya generationer tar över, säger Curt.

Men de som känner Curt Kvicker vet att han inte slutar i första taget. Bland annat ska han ju hjälpa till med injagningen av en ny älghund.

– Det är en tjejkompis i laget som har en sexmånaders jämthund. Hon har gått med mig under tre år när jag varit hundförare. Nu ska hon bli ny hundförare i laget, säger Curt.