Han har själv studerat saken närmare, som gäst hos forskarkollegor i Spanien.
– Under hösten jag varit med och fångat sju vargar med fotsnara i Spanien, berättar Jens Frank.
En lång rad skyddsjakter på varg har misslyckats på barmark. Det är mer ett undantag att jägarna lyckas få tag i en varg när det inte finns spårsnö.
Senast ut i raden av misslyckanden är fallet i Kolsva i Västmanland, där en extremt närgången och skadegörande varg skulle avlivas. Jägarna gick bet.
– Metoderna på barkmark är begränsade. Jägarna kan få sitta ute i veckor och vakta. Med fotsnara går det att göra jakten väldigt riktad och effektiv, säger Jens Frank.
Måste vittjas ofta
Snaran sätts på en plats dit vargen lockas av någonting som luktar intressant för den. Med grenar, stenar och naturliga håligheter och förhöjningar, samt exempelvis utplacerade stenar och grenar, förmås vargen välja en väg som leder i fällan.
Vargen trampar i snaran och fastnar.
– Det finns hemska bilder och filmer på djur som är svårt skadade av snaror, men då handlar det om djur som suttit fast i kanske två dygn. Det här bygger på att snaran måste vittjas ofta. Eventuella bifångster, som räv och grävling, är bara att släppa loss, säger Jens Frank.
Intresse på länsstyrelserna
Vid skyddsjakter på vargar som gett sig på tamboskap, placeras snarorna exempelvis kring slagna djur, dit vargarna ofta återvänder för att äta.
Snarorna skulle komma väl till pass också när det gäller sövning och märkning av varg.
– Vi vet att det är svårt att använda helikopter i Mellansverige. Samtidigt blir vintrarna mildare och vargarna sprider sig söderut, säger Jens Frank.
Han har kontakt med flera länsstyrelser där personalen gärna skulle vilja använda snaror riktade mot varg.
Ok för Jägareförbundet
På Jägareförbundet har man inget att erinra.
– Metoden är kontroversiell men vi har ingenting emot att man använder snara för varg. När vintrarna blir snöfattigare och vargstammen växer söderut kommer det att behövas godkända fångstmetoder, säger Gunnar Glöersen, rovdjursexpert på Jägareförbundet.
I våra nordligaste län, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland, får räv jagas med fotsnara. Det krävs dock att jägaren går en utbildning och blir godkänd.
Vill inte gå vidare
Jens Frank och hans kollegor på Viltskadecenter har diskuterat frågan om fotsnaror för varg med personalen på Naturvårdsverket.
– Det är ingenting som vi bör gå vidare med, säger man på Naturvårdsverket. Det är i nuläget upp till viltförvaltningsdelegationerna och intresseorganisationerna att bestämma vad man vill, säger Jens Frank.
Han tänker sig att snaror för varg skulle börja användas i liten omfattning, med speciellt utbildade fångstmän.
– Man är rädd för att någon använder snarorna slarvigt och att det uppstår ett avskräckande exempel. Med en mindre grupp jägare kan man ha bättre koll på att det går rätt till och sköts snyggt, säger Jens Frank.
”Skadar inte djuret”
Fredrik Lundmark i Malå har utvecklat och säljer den godkända Malåsnaran. Den används vid rävjakt.
– Den håller inte för ett så stort djur som varg, men det är inga problem att bygga en snara med större öggla och grövre gods i röret, säger Fredrik Lundmark.
Konstruktionen är sådan att vargen sätter tassen på trampplattan. Då löser en kolv ut och snaran dras åt.
Är inte snaran plågsam för djuret som fastnar i den?
– Nej. Snaran ska fastna precis på det smalaste stället på benet, men den ska inte sitta så hårt att den stasar blodet. Djuret kommer inte loss men skadar sig inte, svarar Fredrik Lundmark.
