Jaktjournalen berättade under onsdagen om vargarna i Tönsenreviret i Hälsingland, som dödat får i flera attacker, senast häromveckan i Kilafors.
Samtidigt framkommer det att en avkomma från Tönsenreviret attackerat får minst två gånger i Västra Götaland de senaste månaderna.
2012 framträdde den amerikanska vargforskaren Dianne Boyd vid Vargsymposiet i Vålådalen. Förre distriktsveterinären Hans Boström förde anteckningar från Boyds föreläsning.
Boyd berättade om erfarenheter med problemvargar i USA där man provat att skjuta enstaka vargar i flockar som börjat ta tamdjur. Enligt Boyd har problemflockarna undantagslöst fortsatt ta tamdjur, trots att enstaka individer i flockarna skjutits.
Hela flocken måste bort om problemen ska upphöra, menar Boyd. Vargarna lär sig problembeteenden, berättade Boyd.
Vargforskare Olof Liberg känner inte till någon forskning på området.
– Men jag har ingen anledning att ifrågasätta Boyds uppgifter. Hon är en erkänd och duktig forskare. Du måste prata med Viltskadecenter om detaljerna, säger Liberg.
Inga experiment gjorda
Jens Frank är forskare på Viltskadecenter och han pekar på att det inte finns någon vetenskapligt stöd för att vissa vargar skulle vara problemindivider.
– En varg som hamnar i ett område med många fårbesättningar eller mycket löshundsjakt kommer att angripa fler tamdjur än en varg med få tamdjur och lite löshundsjakt. Och resultatet blir det samma även om man ser till att vargarna byter plats, säger Jens Frank.
Han hävdar att det inte finns några empiriska studier som visar det amerikanska vargforskaren Dianne Boyd säger, att flockar som börjar döda tamdjur fortsätter med det oavsett om en varg skjuts.
– Det har inte gjorts några sådana experiment och därför finns inga sådana vetenskapliga data. Men vi har samma erfarenhet i Sverige och övriga Europa, att skyddsjakt på en varg inte löser problemet. I det här fallet får man helt enkelt luta sig mot den grundläggande statistiska regeln som säger att man inte behöver visa det som är uppenbart, säger Jens Frank.
Ta bort eller eller flera revir
Varför fortsätter länsstyrelserna då att bevilja skyddsjakt på en varg åt gången, när det istället handlar om att hela revir måste kunna tas bort?
Frank menar att det finns flera skäl, bland annat lagstiftningen som möjliggör att bevilja skyddsjakt tillstånd på en varg i taget tills problemet upphör.
– Man kan fortfarande ta bort hela revir, men man gör det genom att skjuta en varg i taget, säger Jens Frank.
Det andra skälet han ser är den argumentation som finns från olika intressegrupper, där man hävdar att det finns vissa problemindivider.
– Det gör det väldigt svårt för myndigheterna att ha en långsiktig strategi som inte bara riktar sig mot särskilda individer i vissa områden där det råkar flamma upp problem. Istället skulle man ha en långsiktig strategi, där man plockar bort hela revir eller flera revir i större områden, där det är mest sannolikt att det kommer att bli problem. Det gäller områden med fler tamdjursbesättningar och områden där man har många jaktdagar med löshund, säger Jens Frank.
Effektivt kontra ineffektivt
Han säger att en sänkning av tätheterna av varg i områden med mycket mänsklig aktivitet är ett effektiv åtgärd, medan skyddsjakt på enstaka vargar är ineffektivt.
I Östergötland fick jägarna skjuta vilken varg som helst i Långbogenreviret. I Västra Götaland säger rovdjurshandläggare Nelly Grönberg att skyddsjakt inte kan beviljas, eftersom man inte vet vilken varg som dödat får utanför Ulricehamn.
Blir inte den svenska vargförvaltningens skyddsjaktsinstrument obegripligt för människor när det går bra att få skjuta vilken varg som helst i ett län, medan andra län säger att den skadegörande individen måste vara identifierad?
– Förstår du hur hopplöst du gör det för länsstyrelserna med ditt resonemang? Gör de som i Östergötland, så får de kritik för att de gör fel. Och gör de som i Västra Götaland, så får de i alla fall kritik för att göra fel. Om man sitter på pass i Östergötland, är det omöjligt att skilja på fjolårsvargar och vuxna djur. Genom att tillåta jakt på en varg, gör man det möjligt att genomföra jakten, svarar Jens Frank.
