Efter närmare fyra år och fem miljoner kronor kommer nu slutrapporten av Claws and Laws. En rapport delvis signerad av den klart uttalade vargförespråkaren och biologen Guillaume Chapron, docent i ekologi. Han har tidigare kritiserat sårbarhetsanalyser som legat till grund för den licensjakt Sverige har genomfört på varg. I den här studien försöker Chrapron tillsammans med forskare i miljörätt visa hur Art- och Habitatdirektiv samt Bernkonventionen ska tolkas och hur vargförvaltning ska genomföras för att vara förenlig med EU-rätt. Något forskarna är tveksamma till att licensjakten är i dag.

Överklagan av licensjakten 2016 i Sverige som avgjordes i Högsta domstolen kritiseras i rapporten eftersom domstolen inte begärde ut ett förhandsbesked av EU-domstolen. När det kommer till vad som är gynnsambevarande status menar rapportförfattarna att det inte kan förklaras som ”låg risk för utrotning”. Begreppet har en betydligt högre ambitionsnivå. Vargen, i det här fallet, ska ha en tillräckligt stor population för att vara välmående och återhämtad. Chapron skriver att om Art- och habitatdirektivet ska tolkas strikt, krävs 1 700 vargar i Sverige för att arten ska ha uppnått gynnsam bevarandestatus, men den nivån som föreslås ligger på 600 vargar (100 vargrevir). Den här uppskattningen utesluter etablering av revir i renskötselområdena och vargen är enligt Chapron inte ekologiskt livskraftig så länge den svenska populationen är avskärmad från den finska och inte tillåts reproducera sig i norra Sverige. I slutrapportens sista kapitel får även den svenska licensjakten på björn kritik. Det är miljörättsforskaren Anna Christiernsson som menar att licensjakten inte är förenlig med EU-rätten.

Christiernsson menar att licensjakten inte är tillräckligt selektiv eller begränsad i Art- och Habitatdirektivets mening. Hon menar vidare att skyddsjakt hade varit ett bättre alternativ för att komma till rätta med skador orsakade av björn. Gunnar Glöersen, nationellt rovdjursansvarig på Svenska Jägareförbundet är inte förvånad över de slutsatser forskarna presenterar i rapporten. Enligt honom har forskarna i princip fått forskningsmedel för att driva sin linje. – Man kan konstatera att vi för fem miljoner fick veta det vi redan visste. Chapron presenterade sin tolkning av gynnsam bevarandestatus på 600 vargar när den genetiska analysen av vår vargstam presenterades och den tolkningen bortsåg Naturvårdsverket från redan då, säger han. I en studie av forskarna vid Skandulv, bland annat Olof Liberg, kom man fram till att det räcker med 300 vargar i Sverige och 40 i Norge. Liberg konstaterar att Guillaume Chapron och de övriga Claws and laws-forskarna tittat enbart på genetiken. – Det är dogmatiskt genetiska bedömningar. Vi klarar oss med 340, förutsatt att vi har kontakt med finska och ryska vargar, säger Liberg. Han menar att vargen ställer till för stor skada och är för kontroversiell för att den ska kunna hanteras på samma sätt som andra djurslag. – Vargen kan inte betraktas som vitryggig hackspett, det är inte riktigt samma sak, säger Liberg.

Chapron och hans kollegor menar att den illegala jakten ökar om det tillåts legal jakt. Vad säger du om det? – Han är medförfattare i en amerikansk studie där det påstås, kommenterar Liberg. Jaktjournalen har sökt ansvariga tjänstemän på Naturvårdsverket för en kommentar.