Försäkringsbolaget Agria, ett dottervarumärke till Länsförsäkringar skriver i sin årsredovisning för räkenskapsåret 2018 att bolaget för att kunna fortsätta expandera behöver rikta sina blickar utanför Sveriges gränser. Marknaden är klart mättad här i landet. 90 procent av Sveriges sällskapsdjur är försäkrade och ska man tro Agrias förvaltningsberättelse motsvarar inte eventuella rekryteringar av försäkringstagare från andra bolag någon större vinst, sett i relation till hur mycket pengar det finns att tjäna på att slå sig in på den europeiska marknaden där endast 5-10 procent av hundar och katter är försäkrade.

Konsumentdriven utveckling

I en artikel Jaktjournalen publicerade i mitten av juni beskrev affärsområdeschef med ansvarar för husdjursförsäkringar, Patrik Olsson en verklighet där djurägarna själva är drivkraften bakom situationen. – På sätt och vis är utvecklingen konsumentdriven. Man vill rädda sitt husdjur till varje pris och vill då ha en försäkring som täcker detta. Djurägarens syn på sitt sällskapsdjur som en familjemedlem som bör vårdas med samma mått som inom humanmedicin sporrar naturligtvis veterinärvården att kompetensutvecklas och förbättra behandlingsmöjligheterna. Något som kostar. Samtidigt finns det inom den förändring och förbättring veterinärvården implementerar också möjligheter att tjäna pengar. Centraliserade IT-system, gemensamma inköp och tydliga och effektiviserade rutiner för att behandla patienter i samklang är några av åtgärder som genomförts de senaste åren. Prislappen på veterinärräkningen har stigit och försäkringsbolagen har följt efter

Rejält kliv framåt

När man sammanställer Agrias och det betydligt mindre men också husdjursinriktade försäkringsbolaget Svelands årsresultat för de senaste åren kan man se att de inte påverkats negativt rent inkomstmässigt av ökade veterinärkostnader. Båda bolagen gjorde tvärtemot ett rejält kliv framåt mellan 2010 och 2015, alltså vid den tidpunkt riskkapitalbolagen på allvar etablerade sig på veterinärvårdsmarknaden. Mellan 2010 och 2015 gick Agrias tekniska årsresultat från 95,5 miljoner till 283,4 miljoner. För den mindre kusinen Sveland gick resultatet från 14,8 miljoner till 37,4 miljoner. Premierna höjdes helt enkelt för att matcha ökade skadeersättningskostnader. Dessutom så pass att resultatet blev bättre än tidigare. Procentuellt är utvecklingen likvärdig även om Sveland i sammanhanget omsätter småpotatis.

Konkurrensverkets rapport

Konkurrensverket presenterade 2018 en rapport där de nagelfor veterinärbranschens utveckling de senaste 20 åren. Enligt en sammanställning beräknas veterinärvården av smådjur omsätta omkring 4,8 miljarder kronor. Veterinärklinikernas vinstmarginal steg från 5,72 procent 2013 till 7,03 procent 2016. Mellan år 2000 och 2014 steg djurägarens utgifter, veterinärkostnader inräknat med 160 procent. Försäkringsbolagen har enligt rapporten inte så stora möjligheter att ifrågasätta veterinärens faktura eftersom behandlingen gjorts på medicinsk grund. Enda kravet är att vården är medicinskt motiverad och överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Veterinärkostnaderna ifrågasätts heller inte i tillräckligt stor utsträckning hos djurägarna själva som efterfrågar högkvalitativ och specialiserad vård. Försäkringsbolagen täcker i sin de ökade skadeersättningarna genom ökat premiepris. Djurägaren är den som i slutänden bär kostnaden för det nya systemet, självförvållat eller inte. Resonemanget rör sig i en cirkel. Djurägaren klagar på höga kostnader. Försäkringsbolaget skyller på veterinärvården. Veterinärvården skyller på djurägaren. Röster har dock höjts om ökad pristransparens och höjd kunskapsnivå hos djurägare. – Vi jobbar hårt med att hjälpa våra kunder att bli bättre att köpa veterinärvård, säger Patrik Olsson, affärsområdeschef på Agria.

Per Jonson 073-820 33 15 per.jonson@jaktjournalen.se

Läs också: