En tredjedel av alla jakthundar är blandraser

Kungsbacka (JJ) Mellan 30 och 40 procent av alla jakthundar i Sverige uppskattas vara blandraser. Detta är enligt Svenska Kennelklubben ett problem och nu ska de tillsammans med ras- och specialklubbar få jägare att satsa på renrasiga hundar i stället.

En blandning mellan vorsteh och plotthund som var tänkt att bli vildsvinshund men hellre föredrog rådjuren. Arkivfoto: Per Jonson

Det finns många fördelar med att skaffa en renrasig jakthund. Du som ägare har full kontroll över hundens stamtavla och nedärvda jaktliga egenskaper. Trots detta väljer många jägare i dag att satsa på blandraser, mellan två eller fler olika raser. En vanlig kombination i dag är att korsa traditionella älghundsraser med kortdrivande eller stötande raser.

– Stötestenen är inte sällan att ägarna till de här hundarna är yngre, nyblivna jägare som söker ”action” och tycker att skarpa hundar är ”häftiga”, säger Britt-Marie Dornell, ordförande för Svenska Kennelklubbens jakthundskommitté till SKK:s tidning Hundsport.

Enligt Dornell medför blandraserna dessutom att en problematik som var på tapeten på 1940-talet återigen lyfts, nämligen den att högställda och snabbspringande jakthundar driver rådjur och annat klövvilt alldeles för länge. Eftersom det rör sig om blandraser finns det inga rasklubb som kan ta tag i de etiska frågorna.

Ett av de stora problemen är också att konkurrensen mellan blandraser och renrasiga hundar ökar. Detta medför att redan små rasklubbar med jakthundar får svårare att förmedla valpar och raserna riskerar att tappa sina värdefulla jaktliga kvaliteter.

SKK:s mål är att 75 procent av alla jakthundar ska vara renrasiga i Sverige. Därför genomför klubben nu en omfattande informationssatsning.

Läs mer om satsningen här>>

 

 

ANNONS ▼
ANNONS ▼
AKTUELLT

Fler ripor på fjället än i fjol

Kjell Brännström långvarig medarbetare på Jaktjournalen och jägare med stående fågelhund har deltagit i ripinventeringen i Norrbotten och är nyss hemkommen från Jokkmokksfjällen. – Det ser bättre än i fjol. Vi har räknat in fler kullar. Däremot har det varit färre kycklingar per kull, säger Kjell. Stora som trastar Kjell menar att fler inventeringsresultat bör
ANNONS ▼