"}}

– Det har krävts en lång rad tillstånd för att vi ska få försöka fånga henne, säger Ewa Wikberg, zoologisk chef på Nordens ark i Sotenäs kommun.

Järvhonan, som är född i parken, skulle flyttas till ett zoo i Moskva, där hon skulle bli avelstik. Hon sattes i ett isoleringshägn varifrån hon lyckades rymma.

– En svetspunkt gav vika och hon fick upp ett hål som mätte åtta gånger tio centimeter. Där tog hon sig ut, berättar Ewa Wikberg.

Fågelungar och harpaltar

Man vet att järvhonan levde den första tiden alldeles i anslutning till djurparken.

– Hon överlevde annolikt på fågelungar, harpaltar och liknande. Men sedan tog nog maten slut och hon flyttade en bit längre bort. Nu har hon levt i ett berg där det inte bedrivits någon löshundsjakt men där det finns två slaktplatser. Hon har nog gått där och ätit av rester efter rådjur och vildsvin, säger Ewa Wikberg.

Det var i det området järvhonan observerades av en jägare i helgen. Han satt på pass och såg en råbock komma på cirka 300 meters avstånd. Plötsligt kom järven lufsande efter i rådjursspåren.

– Han tog en bild och man ser en brun klump på. Med lite god fantasi kan man säga att det är järven.

Många tillstånd

Det har krävts mängder med tillstånd för att fånga in järven. Markägare och jakträttsinnehavare ska ge klartecken liksom länsstyrelsen, som också bestämmer vilka typer av fällor som får användas.

– Dessutom har det behövts tillstånd från Naturvårdsverket, eftersom hon är statens vilt i och med att hon befinner sig i frihet. Jordbruksverket har också varit inkopplat och gett tillstånd för att använda animaliska biprodukter i fällorna, berättar Ewa Wikberg.

Löshund

Nu sätter man upp åtelkameror och placeras ut fällor. Det är också möjligt att djurparkspersonalen tar hjälp av löshundsjägare.

– Om man släpper en hund efter järv brukar de vara ganska snabba med att klättra upp i ett träd. Då kan vi söva henne från marken, säger Ewa Wikberg.