Debatt: ”Ska 123 gruppledare få bestämma över statens marker i Jämtland?”

Är det rimligt att 123 renägande gruppledare ska få bestämma över statens marker i Jämtland? De andra länsborna då? De som också betalar skatter och avgifter och bor i länet? frågar sig debattören Per Andersson.

I Sverige har vi ett urfolk enligt myndigheterna och det är samerna.
Men stämmer det?

Under bronsåldern kom det folk hit till Jämtland vilka inte var som samerna, utan de var jordbrukare och jägare. Men vad är urfolk, är inte det när man bott i generationer på ett ställe och brukat och använt marken för sin försörjning?
En svensk i en Jämtländsk by som har sina anfäder sedan många hundra år tillbaka är inte hen att betrakta som urinvånare?

Går efter renlängden

Är det givet att det endast är samerna vilka får bruka och jaga och fiska på statens marker? Ja om du är renägare med renmärke och inskriven i renlängden då har du rätten till det, inte annars.

Enligt länsstyrelsen i Jämtland är det i renlängden det står hur många renar varje same har. Länsstyrelsen går efter den i frågor om brukanderätt som jakt och fiske på statens marker och samebyarnas marker.

”Renmärke får ej registreras för annan renägare än den som är medlem i den sameby ansökningen [om renmärke] avser eller som har rätt at ha skötesrenar där. En ren som förs på bete enligt rennäringslagen ska vara märkt med ett registrerat märke. Rennäringslagen reglerar alltså utövande av renskötselrätt. Om frågan är om en renägare får vara bosatt utanför det geografiska området som samebyn begagnar för renskötsel torde svaret vara ja, men fråga om medlemskap i en sameby är främst en fråga för respektive sameby att avgöra”, skriver Peter Engström Verksjurist på sametinget.

Renägare eller gruppansvarig?

Här i Jämtland finns det enligt Sametingets hemsida 396 renägare. Men för att få äga renar är man inte beroende av att bo i länet och se efter sina renar själv.
Man överlåter då skötseln av sina renar åt en så kallad gruppansvarig i samebyn. I Jämtland fanns det enligt sametingets hemsida 123 gruppansvariga renskötare 2019. Samtidigt har man som renägare rätt att bruka, jaga och fiska inom sin samebys område på statens marker i länet.
De flesta renägarna i Jämtland, 222 stycken, har mellan 1-49 renar.

Åker snålskjuts

Men nu är den stora frågan: är det rimligt att 123 renägande gruppledare ska få bestämma över statens marker i Jämtland? De andra länsborna då? De som också betalar skatter och avgifter och bor i länet?

Ska de behöva betala dyra pengar till en sameby för att få verka och bedriva verksamhet på Svenska statens mark?
De 396 renägarna och 123 gruppledare vilka är samer, de kan knappast klara sig utan de andra länsborna med tanke på vad skola, sjukvård och annan logistik i samhället kostar varje år. Att åka snålskjuts på andra och inte ge något tillbaka måste vara felaktigt.
Det är detta vilket upprör så många som är boende i de berörda länen där renägande samer vill ha ensam brukanderätt på enorma arealer tack vare sitt renägande.

Per Andersson
Bräcke

 

Var med i debatten!

Gör din röst hörd och nå Jaktjournalens 100.000 läsare.
Skicka din insändare till redaktionen@jaktjournalen.se

Dela artikeln via e-post

ANNONS ▼
ANNONS ▼
AKTUELLT

DEBATT: ”Länsstyrelsens jaktförbud kommer knäcka rapphönan”

Länsstyrelsen i Hallands läns yttrande över preliminära förslag till jakttidsändringar innehåller ett flertal slutsatser baserade på egna agendor och tyckande av föredragande tjänsteman. Att införa jaktförbud på rapphöna är det mest allvarliga, skriver tidigare ordförande i Jägareförbundet Halland, Boo Å Wallén.

REPLIK: Stövarklubben har full transparens

I en replik svarar Styrelsen för Svenska Stövarklubben att klubben har full transparens i ekonomin och att den sköts på ett ansvarsfullt sätt. Styrelsen skriver också att det anordnas mycket aktiviteter och att insändaren var osmaklig och publiceringen anmärkningsvärd.
ANNONS ▼