Grunden i arbetet med en adaptiv rapphönsförvaltning bygger på gedigen faktakunskap. Länsstyrelsens motiveringar till att rapphönan ska fredas från jakt är inte baserade på forsknings-och faktaunderlag. Motiveringarna är därtill direkt kontraproduktiva. Jakt påverkar inte rapphönsstammen negativt på ett mätbart sätt.

Rapphönan klarar våra vintrar och häckar nästkommande år

Rapphönan är en naturligt förekommande art i Halland som minskat kraftigt över tiden på grund av habitatförstöring och insekticider. Denna trend har fått länets många jakt-och viltvårdare att använda föräldrafåglar i utsättningen av rapphönskycklingar. De utvecklas till väl vuxna individer med ett naturligt beteende. Det blir fåglar som naturligt klarar våra vintrar och som häckar nästkommande år. Ett arbete som engagerat ett mycket stort antal jägare och viltvårdare runt om i vårt län.

Stora insatser över tiden

De insatser som är gjorda har pågått i åtskilliga år och vi märker en stadig framgång inom såväl häckning, antalet kycklingar som vinteröverlevnad. Rapphönsprojekt i syfte att åstadkomma just det ovan sagda har förekommit och pågår också i Storbritannien, Tyskland, Polen och Danmark. I Holland pågår ett stort arbete med att skapa framgångsfaktorer för rapphönsen. I Skåne har under de senaste tre åren anordnats kurser med rapphönsen i fokus med Agrojakt, Jägareförbundet Skåne och länsstyrelsen Skåne som huvudintressenter. Många av deltagarna är också från Halland. I Sverige kan hänvisas till pågående projekt på Öland och Gotland där man framgångsrikt har tillämpad anpassning av markerna till förmån för rapphönsen.

Biotopvård är en del i projekten att stötta rapphönsen

Att skapa lämpliga biotoper för rapphönsen har varit en naturlig del i Jägarorganisationernas insatser i synnerhet på Gotland. I nära samarbete med 100-tals markägare på ön fortgår ett arbete som innebär fördelar också för en lång rad växter, men också för insekter, fåglar och däggdjur. Idag kan vi se många kilometer av blommande kantzoner och kraftigare stammar av fälthönsen och en ökad biologisk mångfald. Sammanfattningsvis kan vi säga att det är jakten och jägarna som påverkar den biologiska mångfalden positivt. Jakt med stående fågelhund är en gammal tradition, viktig för många människor. Jag vill mena att just detta intresse är grunden till att vi gemensamt ska kunna fortsätta detta viktiga arbete att förbättra vår miljö. Att införa ett jaktförbud som länsstyrelsen i Hallands föreslår är direkt kontraproduktivt. Det är ju främst jägarkåren som ser värdet med att vårda rapphönsstammen, så att de klarar kärva vintrar och häckar nästkommande år. Jakt påverkar inte rapphönsstammen negativt på ett mätbart sätt.

Boo Å Wallén Tidigare ordförande Jägareförbundet Halland